2017-06-28

Kreditimpulsen för svenska bolån nu negativ!!

Häromdagen konstaterade Cornucopia att något lugnare tillväxt av skuldbubblan kan signalera lugnare bostadsprisökningar.
Skulderna fortsätter alltjämt öka snabbare än både real BNP (ungefär BNP+KPI-inflation) och snabbare än hushållens löner och disponibla inkomster. Kort sagt fortsätter hushållen pumpa upp skuldbubblan, som förblir helt ohållbar.

Aktuell hastighet på ökningen är 7.1%, vilket är avsevärt högre än hushållens inkomstökningar. Det finns alltså inget som tyder på att hushållens möjligheter att betala ner skulderna har förbättrats.

Samtidigt kan vi se en stagnation i ökningen och att skuldsättningsökningen minskar marginellt. Det kommer innebära att bostadspriserna skenar något mindre snabbt framöver, givet samma volymer.
Diagrammet nedan visar ökningen av bolånen kontra HOXSWE-index över svenska bostadspriser och är alltså ungefär samma sak som Cornucopia tittar på (han ser dock på hushållens totala lån).
Som jag påpekade förra året är det dock mest intressant att se på kreditimpulsen.
Det tjatas ständigt om hur det är tillgång och efterfrågan på bostäder som styr bostadspriserna. Vad jag kan se så är tillgången på bostäder att köpa mycket god. En titt på Hemnet ger vid handen att det finns mängder med bostäder till salu i Sverige och Stockholm. Efterfrågan på bostäder finns teoretiskt sett alltid. Jag vill exempelvis köpa mig en bostad, men inte till dagens maniska priser.

Det som styr bostadspriserna är istället, anser jag, tillgången på krediter.

[...]

Den aggregerade efterfrågan är alla utgifter, vare sig de är på konsumtion, investeringar (t.ex. i bostäder) eller annat. Denna förhåller sig som så här:
Utgifter = Inkomster - Nettosparande = Inkomster + Nettoskuldökning
Med andra ord: man spenderar sin inkomst plus vad man lånar. Detta är ju intuitivt.
Om inkomsterna ökar från ett år till ett annat så ökar utgifterna.
Likaså är det så att om nettoskuldökningen ökar från ett år till ett annat så ökar utgifterna.
Självklart minskar utgifterna ifall någon av dessa minskar istället.

Så hur har kreditimpulsen för Sveriges totala bolånestock utvecklats på det dryga år som gått sedan jag skrev om den första gången? I diagrammet nedan (data t.o.m. april) kan vi se att den har kraschat ner till negativt territorium! För första gången sedan 2013.
Uppgången för svenska bostadspriser har mattats av och ser vi på den förra liknande kraschen för kreditimpulsen 2011, så kan vi förvänta oss att bostadsprisernas ökning mattas av ytterligare och att de börjar sjunka om några månader - kanske i höst. Skillnaden denna gång är att nedgången i kreditimpulsen sker från ett mycket högre läge - vi kan alltså förvänta oss en betydligt kraftigare negativ reaktion än förra gången.

Boprisfall kommer alltså framöver med största sannolikhet, trots att som jag påpekade i gårdagens inlägg så finns ännu ingen boräntehöjning i sikte.

10 kommentarer:

  1. Mycket intressant, bra jobbat!

    SvaraRadera
  2. Intressant. Och inget krut kvar hos riksbanken för att sänka räntan och få upp utlåningen igen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riksbanken har aldrig gjort någon större mängd QE så det borde finnas några marginaler kvar. En stor del av de svenska krediterna ägs av utlandet så det är förstås vanskligt.

      Radera
    2. Christopher: Riksbanken har redan köpt upp en stor andel av de svenska statsobligationerna. Sverige har ju en ganska liten statsskuld. Ska det bli mer QE måste Riksbanken köpa bostadsobligationer istället. Vill och kan de det?

      Radera
    3. Vid en kris kan de nog köpa vad som behövs eller snabbt få tillstånd. Riksbankens qe var futtigt jämfört med andra cb om jag inte minns fel. Man kan ju även tänka sig aktier. Så länge inte marknaderna helt brakar ihop kan man pressa ned räntan med utvidgade qe. Marknaderna har ju mycket tröghet pga den stora mängden kapital hos pensionsfonder och liknande.

      Radera
    4. Vid en kris kan de nog köpa vad som behövs eller snabbt få tillstånd. Riksbankens qe var futtigt jämfört med andra cb om jag inte minns fel. Man kan ju även tänka sig aktier. Så länge inte marknaderna helt brakar ihop kan man pressa ned räntan med utvidgade qe. Marknaderna har ju mycket tröghet pga den stora mängden kapital hos pensionsfonder och liknande.

      Radera
  3. Hej! Var hittar du info om kreditimpulsen? Mvh Martin

    SvaraRadera
  4. SCB:s finansmarknadsstatistik.

    SvaraRadera
  5. Jag ser inte riktigt att vare sig kreditimpulsen eller HOXSWE leder den andra variabeln. Kan någon hjälpa till att tyda diagrammet?

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.