2012-05-31

EU varnar Sverige för hushållsskulderna

EU-kommissionen varnade igår Sverige för hushållens alltför stora skuldsättning, något som svenska makthavare oftast viftar undan med att den svenska ekonomin är urstark (den växte senaste kvartalet i motsats till stora delar av EU) och att vi minsann inte har några problem med skuldsättning. Annars kanske bolåntagarkollektivet röstar mot den sittande regimen. EU-kommissionen kan däremot säga den bistra sanningen utan att behöva ta hänsyn till svenska väljare. Man säger att "regeringen ägnat lite uppmärksamhet åt att stödja ansvarsfull långivning och att minska gynnandet av skuldsättning vid fastighetsinvesteringar" och "rekommenderar också att Sverige höjer amorteringskraven och stödjer användningen av fast ränta på bolån". Detta är förstås åtgärder som borde ha genomförts för länge sedan, så hade vi sluppit den skuld- och bostadsbubbla vi nu har, med alla de snedvridande effekter de har på samhället och ekonomin.

Som jag har påpekat flera gånger tidigare har den svenska bostadsbubblan drivits på av hushållens skuldbubbla, även om den nu inte växer lika snabbt som tidigare. Cornucopia konstaterade igår också att Sverige har minst andel skuldfria hushåll i EU. Frågan är hur länge Pippi-Långstrump-ekonomin håller.

Det är bara att titta över Öresund till grannlandet Danmark för att se vad effekterna blir när en skuldbubbla, bostadsbubbla och fastighetsbubbla spricker. Några år senare har nu de danska bankerna problem och nio av dem nedgraderades just av Moody's, inklusive den överlägset största, Danske Bank (med tillgångar på 186 procent av BNP).

Moody's passade även på att nedgradera finska Pohjola och tillsammans med nedgraderingen nyligen av svenskfinska Nordea, svenska Handelsbanken och norska DNB NOR visar dessa nedgraderingar att Moody's är tveksam till den modell som nordiska banker tillämpar att ha förhållandevis lite inlåning (insättningar) men desto mer upplåning (obligationer). Bankerna blir genom detta mer känsliga för marknadens vilja att köpa bostadsobligationer och andra obligationer utgivna av bankerna.

4 kommentarer:

  1. Svenskarna har inte välskött ekonomi - de har bara tur när de lånar!

    SvaraRadera
  2. Tack vare regeringens jobbskatteavdrag ökar konsumtionsutrymmet, vilket betyder att hushållens låneskuld kan expandera med fastigheten som säkerhet. Så driver man en expansiv och framgångsrik tillväxtekonomi a la Borg och Rajnfält. Och får omvärldens beundran. Snart kommer sanningens ögonblick, då fastighetspriserna går i stå börjar falla. Så småningom kommer inte fastighetsvärdet täcka låneskulden till banken. Och det går nog bra så länge hushållen betalar sina räntor. Men med ökade amorteringskrav, högre räntor, arbetslöshet etc så sitter hushållen i klistret liksom bankerna. Kommer våra storbanker att bli Sveriges största ägare av fastigheter? För de kan ju värdera dessa pantfastigheter till vilket värde de önskar, allt med tanke på den egna balansräkningen.

    SvaraRadera
  3. Vem är det som gör fel i följande fall: Min kompis köper nybyggd br-rätt i norrförort 46kvm 2 r o k i december 2011 för 800 tusen kr. Han har 40 tusen till kontantinsats 80 tusen lånas in blanco 680 tusen amorteringsfritt bottenlån. Nu i maj omvärderas lägenheten till 1.1 milj så vips tar han ytterligare 100 tusen amorteringsfritt i lån från banken. Pengarna ska gå till möbler och resa till fotbolls-em bl a. Han tjänar ca 370 tusen om året.
    Enligt min kompis är allt riskfritt priset är ju på väg upp...

    SvaraRadera
  4. Oljan gick alldeles nyss under 100 dollar, vad har ni peak oil-are att säga om det?

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.