2011-04-20

Hur stora räntehöjningar klarar Sveriges bolånare?

Idag höjde som väntat Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Räntebanan lämnas oförändrad. Därmed kan vi förvänta oss fortsatta boräntehöjningar.

Riksdagsledamoten Göran Pettersson varnar för lånefinansierad konsumtion och skriver angående räntehöjningen.
Detta innebär att räntan fortfarande är mycket låg men att färden mot en mer normal ränta fortsätter. Men trots Riksbankens räntehöjning så är inflationen fortsatt högre än räntan efter skatteavdraget, det vill säga realräntan är negativ.
Visst är realräntan negativ vad gäller Riksbankens styrränta, men inte vad gäller bolån. En titt på Swedbanks bolåneränter ger en tremånaders bolåneränta på 3,78 procent, vilket blir 2,65 procent efter skatteavdrag. KPI har ökat 2,58 procent på ett år, så realräntan på bolån är alltså i det närmaste noll, vilket är nog så frestande. Tittar man istället på inflationsmått utan räntor inräknade blir realräntan dock högre. Väljer man att binda sin boränta är den självklart högre. 5,29 procent för fem år (vilket blir 3,70 procent efter skatteavdrag). Frågan är hur länge dessa orimligt låga räntor kan hålla i sig.

I måndags kunde vi läsa att bara marginellt fler amorterar på bolånen.
Trots den uppenbara risken att bolåneräntorna stiger ytterligare och ökar kostnadsbördan för hushållen är det bara marginellt fler som amorterar på sina lån. [...] Av hushåll som äger bostad och har bolån svarar 67 procent att de amorterar på bottenlånen. Det ska jämföras med 66 procent i fjolårets undersökning. [...] Samtidigt är det de hushåll med störst lån som amorterar minst. Bland storstadshushåll är det bara drygt hälften, 55 procent, som svarar att de amorterar på bolånet. Det ska jämföras med 71 procent av hushållen i övriga stadsområden och 78 procent av hushållen på mindre orter och på landsbygd. [...] Undersökningen visar även att amortering är vanligare bland villaägare än bland dem som äger bostadsrätt. 69 procent av villaägarna och 57 procent av bostadsrättsinnnehavarna svarar att de amorterar på bottenlånen.
Det är alltså de med störst skulder som amorterar minst, trots att det vore sundare tvärtom.

Idag skrivs att var tionde svensk har höjt sina bolån utan att flytta. Den största höjningen sker inte oväntat i Storstockholm. Det enda positiva är att "Bland de personer som ökat sina bolån har övriga krediter, till exempel kortkrediter, blancolån och avbetalningslån minskat".
Av bolånetagarna har 12 procent, utan att flytta, höjt sina bolån med 10.000 kronor eller mer från februari till december 2010. 2 600 personer har höjt med 3 miljoner kronor eller mer.
De där sista 2600 personerna skulle jag vilja träffa och intervjua!

Igår presenterades också en undersökning från mäklarföretaget Fastighetsbyrån som visar att de flesta svenskar inte oroas över ökande räntekostnader. Det hela spinns som vanligt till något positivt när man beskriver hur många svenskar som klarar en högre boränta.
Enligt en undersökning som mäklarföretaget Fastighetsbyrån låtit göra säger 88 procent att de klarar av en bolåneränta på 5 procent. Omkring hälften, 48 procent, säger att de skulle klara en räntehöjning till 7,5 procent och 30 procent anger att de också klarar en ränta på 10 procent.
Man kan ju tolka siffrorna precis tvärtom. 12 procent skulle inte klara en bolåneränta på 5 procent, omkring hälften, 52 procent, skulle inte klara en räntehöjning till 7,5 procent, och 70 procent skulle inte klara en ränta på 10 procent. Ser man historiskt så är en tremånaders bolåneränta runt 5 procent tämligen normalt även för lågränteperioden 1997-2008 och det har varit betydligt högre tidigare. Därför är det ytterst oroande att hela 12 procent säger sig inte klara 5 procents ränta.

Dessutom är vi bara en räntechock ifrån stupet. "Oväntade" saker händer som bekant ibland. Men risken finns som bekant att vi istället går in i ett deflationsscenario med låga räntor under längre tid. Dock är det inte otänkbart med ett framtidsscenario där vi först får en inflationsspik och med den en räntespik som knäcker en massa bolåntagare, för att därefter glida över i några års deflation.

Vad gäller bostadspriserna kom Mäklarstatistik med nya siffror i torsdags.
Den senaste prisstatistiken från Mäklarstatistik visar att priserna på bostadsrätter i Sverige gått upp med 3 procent den senaste tremånadersperioden, men villapriserna har legat still. [...] – Räntehöjningarna och bolånetaket har börjat märkas och kanske förändrat flyttmönstren. Man väljer att bo kvar i förorten framför att satsa på en dyrare bostadsrätt i centrum.
SCB:s Småhusbarometer ligger alltid några månader efter och i fredags handlade den om sjunkande småhuspriser - 1 procent kvartalsvis i landet som helhet. Jämfört med första kvartalet 2010 har priserna stigit 3 procent, men det är nominellt. Inflationsjusterat ligger de på ungefär samma nivå efter en ny topp i januari i år, se diagrammet nedan.
P.S. Jag kommer att resa iväg över påsken, så förtvivla inte ifall era kommentarer inte kommer fram. Glad påsk, alla läsare!

11 kommentarer:

  1. Jag gissar att de flesta som höjt sitt bolån med t ex 100 000 har gjort det för att renovera! De som höjt med 3 miljoner har nog tillräcklig marginal för att strunta i räntor!

    SvaraRadera
  2. Vi kommer med stor sannolikhet att se effekterna av produktionsstopp av för industrin nödvändiga produkter som tillverkas i Japan.
    Enligt ett flertal bedömare kommer vi att märka av detta under juni / juli.
    Med dominoeffekterna av detta kommer även Sveriges låntagare att märka av det. Då är det inte säkert att lika många är så tuffa i sina uttalanden om att höjd ränta inte skulle vara något problem.

    SvaraRadera
  3. Jag fick ytterst blandade reaktioner då jag på min arbetsplats under ett möte råkade säga använda ordet "Bolånetorskar" i stället för ordet "Bolånetagare", helt klart så är detta ett engagerande ämne som är mycket spännande att följa från 1a parkett.

    SvaraRadera
  4. Jag tror (och hoppas) att de flesta som höjt lånet mest gjort det som en bokföringsteknisk piruett: genom att låta omvärdera huset till ett högre pris kan man ta en större del som bottenlån och får på så sätt lägre ränta.

    De 2600 idioterna ryms dock inte i den förklaringen.

    /Jomo

    SvaraRadera
  5. Kanske dags att byta språkbruk? Som ekonomiprofessor Richard Werner så riktigt säger i videon nedan finns det inget som heter "banklån".
    Då faller hela denna förledande språkförvirring och ord som "långivare", "låntagare","bolån", bolåntgare" etc och blir det bedrägeri det är.
    http://www.youtube.com/watch?v=IcLPW3Wbo4o&feature=player_embedded

    Skrev själv om denna skuldförslavning förklädd till "bomarknad" som egentligen bara är en skuldslavs-auktion där "boköparen" får hyra bostaden av mellanhanden, parasiten=banken mot att han bjuder över andra med sitt eget slaveri.
    http://parasitstopp.wordpress.com/2011/04/20/opium-och-boskulder-at-folket/

    SvaraRadera
  6. När man ska fundera över timing för husprisförändringar så bör man ha med sig att realräntan som räntan rensad från förväntad inflation än så länge inte tycks stiga. Dvs konsumenternas inflationsförväntningar från KI ökar lika mycket som räntan från RB. Varken bankernas eller bolånetagarnas kalkyler är därmed generellt sämre i dag än för ett år sedan. (Med det vill jag verkligen inte säga att de kommer att se lika bra ut även nästa år.) Tack för en bra blogg!

    SvaraRadera
  7. Själv är jag beredd på en ränta på åtminstone tusen procent (1000%). Det vill säga så hög ränta klarar jag utan att jag behöver dra ner avsevärt på någon utgiftspost.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
  8. Efter 2008 borde normalt begåvade förstått att festen var över? Men tydligen inte, belåningen fortsätter och växer som om det vore 2006.

    Sverige detta unikum i världen tillsammans med Australien och Kina, här kan priserna bara stiga.

    Svenskar borde studera hur vårat grannfolk drabbats söder om Skåne, om det inte är nog för att skrämma Bo Lånetork så vet jag inte vad som kan hjälpa folk att nyktra till.

    Hela tigerekonomin bärs upp av ökad belåning och kreditexpansion, drivet av andra länders krispaket. Det är inte Sverige i sig som är ett draglok, det är omvärldens krispaket som driver exporten. Kina hotar att sakta in och då ska ni få se på SUV och båtförsäljning på blocket!

    Kina är katalysatorn till BLTs kommande död.

    SvaraRadera
  9. Tycker dettta ger en bra bild av bolånesituationen. Den intressanta frågan är ju att bedöma om hur huspriserna eventuellt kommer att förändras framöver relativt övriga tänkbara jämförandeparametrar som tex 1) Nominellt värde, 2)Pengar satta på sparkonto, 3) Inflationen KPI & KPIF, 4)Guldpriset i SEK.

    Att ha med Guld kan tyckas komplicera det hela, men guld är intressant för att det är en hård tillgång som är identisk i hela världen, då ju 1 kg guld i Sverige är identiskt med 1 kg guld som befinner sig i ett helt annat land.

    Staten kommer att kunna reglera det hela. Genom att "trycka" mer pengar och hålla räntan låg kan staten öka inflationen och i det fallet kommer huspriserna öka. Då kommer det fortfarande att vara en bra affär att att köpa hus nu, både för den som har pengar och för den som behöver låna för att köpa.
    Om staten istället väljer att höja räntan mer än inflationen så kan det vara tvärtom.
    Det är realräntan som är intressant. (Nu anser jag inte att det egna boendet ska vara någon spekulation överhuvudtaget, men för tex ett fastighetsbolag så är detta ju själva verksamheten.)

    Det intressanta är alltså att bedöma vad politikerna óch RB kan och vill göra. Vad har de för manöverutrymme och vilka parametrar måste de förhålla sig till:

    A) Hur stor kan arbetslösheten bli utan att politikerna riskerar att inte bli omvalda?
    B) Hur stor andel väljare som "torskar" på sin bolån kan man ha utan att förlora valet?
    C) Hur hög inflation, dvs hur många "blåsta" sparare, kan man ha utan att förlora valet?
    D) Hur fri är staten att sätta räntan gentemot omvärldens räntenivåer? (Så länge punkterna A-C ovan inte blir problem så är man antagligen fri relativt omvärlden, eller?)

    Flute, vad tror du om detta?

    / Patrik

    SvaraRadera
  10. Hej Flute. Tack för din mycket bra blog. Jag har följt den globala kreditdrivna makroekonomiska expansionen under många år och delar din mörka syn.
    Det finns dock ett moment som jag inte förstår: Vad är det som säger att riksbanken inte forsätter med sin låga räntepolitik så fort de ser att huspriserna börjar krascha?? Det tycks som om deras primära mål är ekonomisk stabilitet; inte låg (real) inflation. Skydda Banker/låntagare och exportindustrin. De tar ingen hänsyn till urholkningen av penningvärdet eller att pensionspengar får värdelös avkastning (utan att ta HÖG risk). Kan det inte vara så att vi har hamnat i en irreversibel penningpolitik? För "evigt" låga räntor OCH ökande inflation....
    Vore kul med din syn på saken. Tack. Daniel

    SvaraRadera
  11. Hej!
    Tillhör en av de 2600 "idioterna" eller inte...
    Hade 2008 ett obelånat hus värt ca 4 milj. Vad händer, låga räntor börsen bottnar, fastigheter bottnar, dags att investera......

    Nu har jag...
    2,5 milj i tillgångar (aktier,etc)
    en fastighet värd ca 3,5 milj
    samt 2 kg guld
    och ja, knappt 3 milj i bolån.

    Vad jag försöker säja är inte att skryta, men vi har sett en unik möjlighet till hög avkastning under de senaste åren, så en del av de som lånat kanske inte konsumerat utan investerat. Dags att dra åt handbromsen snart, absolut, men olja, silver och guld är fina investeringar ett tag till. Sedan betala av lån, vänta och göra om efter nästa smäll..

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.