2009-11-30

Slott i sanden

Dubai måste ta priset som världens värsta felinvestering. I öknen vid Persiska viken har man byggt upp en jättelik modern stad. Allt dricksvatten kommer från avsaltat havsvatten. Så gott som all mat är importerad. Hur hållbart är det i längden? Dubai har också världens högsta energiförbrukning per capita. Det behövs för all luftkonditionering, avsaltning med mera.
Hela projektet verkar vara planerat av någon med helt vansinnig megalomani. Fotot ovan visar hur Dubai såg ut 1990 - innan galenskapen började. Fotot nedan visar samma gata tretton år senare 2003 - det var innan de vansinnigaste byggena blivit klara - nu 2009 har det byggts ännu mer!
Bland de högtflygande planerna finns världens största konstgjorda öar (de som ser ut som palmer, ni vet), världens största nöjespark Dubailand (som inkluderar en mängd sportarenor kallade Dubai Sports City och golfbanan Dubai Golf City), samt världens högsta byggnad Burj Dubai. Flera stora projekt läggs nu ner eller i malpåse, bland annat två av de tre palmöarna.

Årsskiftet 2006/2007 uppskattades det att mellan 15 och 25 procent av världens byggkranar fanns i Dubai! Byggandet har fortgått i en rasande fart.

Det man inte ska glömma är att Dubai ligger i öknen. Bara att underhålla och driva jättebyggena kostar enorma belopp. Återkommande sandstormar gör inte saken lättare. Och en golfbana i öknen? Man baxnar!

Man ska inte heller glömma att Dubai är en diktatur, styrd av envåldshärskaren schejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum. Det kan säkert vara kul i Dubai så länge man är glad turist och allt går väl, men skulle något gå snett är det sharia-baserad lag som gäller. Jag rekommenderade igår Johann Haris artikel "The Dark Side of Dubai". Läs den om ni inte redan gjort det.

Nu verkar det gnissla i byggmaskineriet när det statliga fastighetsbolaget Dubai World ville skjuta upp sina lånebetalningar. Att låta ett fastighetsbolag ta lån på 55 procent av landets årliga BNP är att be om problem. Det verkar alltså bli finanserna som sätter stopp för byggraseriet. Den globala finanskrisen har slagit hårt mot Dubai, vars hela affärsidé bygger på att rikt folk från resten av världen ska komma dit för att roa sig och shoppa. När intäkterna tryter går hela Dubaiskutan på grund. Och Dubai har nästan inga oljeinkomster att falla tillbaka på. Endast sex procent av landets årliga BNP kommer från olja. Så gott som hela byggmanin är finansierad med lånade pengar.

Det oljerika grannemiratet Abu Dhabi, som också ingår i Förenade Arabemiraten, har hittills ställt upp och räddat Dubai med nya lån. I princip skulle Abu Dhabi kunna köpa hela Dubai - man har flera hundra miljarder dollar i sin oljefond. Men plötsligt har man alltså dragit öronen åt sig och Dubai verkar inte längre kunna lita på sin granne. Har Abu Dhabi tröttnat på excesserna i Dubai?

Eftersom Dubai World kom med beskedet om betalningsinställelsen lägligt innan den muslimska långhelgen så är det inte förrän under måndagen som man fått lite mer detaljer från Dubai. Idag sade generaldirektören vid Dubais finansdepartement att staten inte garanterar Dubai Worlds lån, vilket de flesta verkar ha antagit tidigare. Frågan är om staten Dubai kan fortsätta att hålla denna linje, eller om påtryckningar från kreditgivare kommer att tvinga dem att tänka om.

Det som blir särskilt intressant med Dubai Worlds kris är att se hur modern islamisk "räntefri" finans med så kallade sukuk-obligationer kommer att klara en allvarlig kris. Och hur kommer det religiösa etablissemanget i Dubai och grannländerna att reagera och därmed predika för folk?

Det talas om vilka spridningseffekter som Dubais kris kommer att få, och man räknar upp vilka banker som har störst exponering. Det visar sig framförallt vara de redan hårt drabbade brittiska bankerna. Men förutom denna direkta exponering har mängder av företag investerat i Dubai på olika sätt. Fortsätter emiratets kris kan dessa investeringar gå om intet. En spridningseffekt som många kanske inte tänker på.

Läs även Cornucopias "Dubai: Hängande trädgårdar och Babels torn. Man kan även läsa mer hos DN om varför Dubais ekonomi kraschar. Jag återkommer säkert med mer om Dubai någon annan dag.

[Andra bloggar om , , ]

2009-11-29

Lagom till hajj

Dubai World valde verkligen rätt dag att meddela att de vill få uppskov med betalningarna på sina lån. För det första dagen innan USA:s Thanksgiving-helgdag och ännu viktigare - dagen före den fyra dagars islamska helgen Hajj, alltså den stora pilgrimshelgen i Mekka. Därmed får världen sväva i ovisshet fram till imorgon måndag innan man får veta något mer om hur det går med Dubaikrisen, eftersom flera viktiga personer är borta på pilgrimsresa i helgen, bl.a. Dubai Worlds styrelseordförande, och det mesta i arabvärlden håller stängt under denna långhelg.

Jag läser idag att Förenade arabemiratens centralbank kommer att säkra tillgången på pengar för landets banker. Man vill uppenbarligen förekomma och undvika en uttagsanstormning mot landets banker. Det kan bli en spännande morgondag på finansmarknaderna - eller så var det falskt alarm och ingenting alls händer.

För den som vill läsa mer om Dubai rekommenderar jag Johann Haris artikel "The Dark Side of Dubai", som tar upp många mindre kända baksidor av Dubais "framgång". Bloggen Badlands Hyena påminner också om vad Johan Staël von Holstein sade om Dubai för två år sedan:
Men vilket "wake up call" och vilken källa till inspiration. Landets ekonomi växer med 12 procent om året. En tillväxt som helt och hållet kan tillskrivas vision. [...] Fantastiskt!
Jag minns att jag då för två år sedan läste den kolumnen i Metro och tänkte "vilket pucko". Undrar vad han säger idag... anser han fortfarande att "Sverige borde göra som Dubai"?

Apropå Hajj, så har tydligen schweizarna idag röstat för minaretförbud i en folkomröstning, också sådär lägligt under Hajj-helgen. Ett fullständigt idiotiskt förbud - jag väntar bara på att det ska prövas av Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Innan dess lär det orsaka rätt kraftiga reaktioner i muslimska länder. Räkna med flaggbränningar och bojkotter av scheiziska varor.
Schweiziskt näringsliv varnar för att landets export till muslimska länder, värd över hundra miljarder kronor årligen, kan drabbas.
Humanistbloggen sammanfattar bra:
Att tro att man kan komma åt de farliga delarna av islam genom att förbjuda minareter är som att tro att man kan stoppa katolska prästers pedofili genom att förbjuda kyrktorn.

[Andra bloggar om , , , , , ]

2009-11-27

Läsvärt om klimatskandalen

Ingemar Nordin, professor i vetenskapsteori vid Linköpings universitet skriver idag på Newsmill om sin syn på "Climategate". Alltså de tveksamheter som förekommit hos Hadley CRU:s klimatforskare, och som avslöjades av hackare som tog sig in och kopierade bland annat elpostkommunikation. Läs och bedöm själv.

Apropå klimatforskning är det en sak jag undrar som jag inte hittar något svar på. Har programkoden till simuleringarna av det framtida klimatet granskats av oberoende? Har den publicerats i någon vetenskaplig skrift? Jag vet av erfarenhet från andra vetenskapsgrenar att man åtminstone i vissa fall inte behöver publicera själva programkoden för att få godkänd forskning när det gäller datorsimuleringar och sånt. Jag känner personligen till två fall av doktorsavhandlingar som involverade datorprogram, där endast en beskrivning av modellen publicerades, inte själva programkoden. Så hur är det med klimatsimuleringarna? Någon som vet eller kan hänvisa mig?

För alla som tror att de kan använda hur mycket fossila bränslen som helst nu när "Climategate" briserat vill jag påpeka att peak oil fortfarande kvarstår och kommer att tvinga in världen på den väg som "klimatalarmisterna" förespråkar. Troligen prisvägen. Sorry!

[Andra bloggar om ]

Köpläge eller säljläge?

Ur DI idag apropå Dubaifrossan:
Utvecklingen på finansmarknaderna i spåren av oron kring Dubai kan för den riskvillige ha skapat ett köpläge redan idag, skriver SEB i ett morgonbrev.
Köpläge på mycket kort sikt i så fall. Visst hade det varit bra att köpa aktier på dippen i morse för att sedan dumpa dem under eftermiddagen. Men inget köpläge på längre sikt, vilket jag antar att SEB menar. Inte ens köpläge för den riskvillige, utan snarare för den dumdristige. Som jag påpekade i förra veckan så har de senaste månadernas börsuppgång varit alldeles för snabb, så åtminstone en viss sättning är att vänta, även om man är optimist och förväntar sig fortsatt återhämtning i ekonomin. Dubai var helt enkelt gnistan som satte punkt för årets börsrally. Visserligen kan vi säkert få se en viss uppstuds på aktiebörserna någon av de närmsta dagarna, men som Cornucopia påpekade igår så var det säljsignal som visar att den stora uppgången med största sannolikhet är över för denna gång. Även Winning Trading lutar åt säljsidan.

Var och en är ansvarig för sina egna investeringsbeslut. Informationen i denna artikel ska bara ses som just information och inte vägledning eller rådgivning. Hade det här varit i USA hade troligen detta avslutande stycke varit längre än resten av artikeln.

[Andra bloggar om , , ]

2009-11-26

Inkompetent Arbetsförmedling ska skaffa jobb åt invandrare?

Idag kom det ett riktigt korkat förslag från regeringen. Att lägga över stora delar av ansvaret för integrationspolitiken (alltså att få in invandrare på arbetsmarknaden) på Arbetsförmedlingen. Flera års arbete har krävts för att komma fram till detta underliga beslut. Tyvärr för regeringen så sågas Arbetsförmedlingens insatser hittills för nyanlända invandrare av en rapport från Sveriges kommuner och landsting (SKL), som lägligt kom ut idag. SKL kritiserar Arbetsförmedlingen för otillräckliga och snedfördelade stödinsatser, samt jämställdhetsproblem. Jag hoppas att regeringens förslag röstas ner, så att intet ont anande nyanlända invandrare med förhoppningar om ett nytt liv i ett nytt land slipper Arbetsförmedlingens förnedrande och inkompetenta behandling av sina "kunder".

Integrationsminister Nyamko Sabuni påminner mig åter om varför jag inte tänkte rösta på Folkpartiet i nästa val, när hon säger att "Då är det viktigt att den myndighet som har bäst kompetens på området också får ansvaret för mottagandet av nyanlända". Men det är alltid uppfriskande att höra lite nyspråk. Då uppskattar man så mycket mer att sen höra människor som talar ärligt från sitt hjärta.

Jag har själv det senaste halvåret sett på nära håll hur inkompetent Arbetsförmedlingen jobbar, då min arbetslösa sambo drabbas av deras "välvilja" och "hjälpsamhet". Nej, istället för ge Arbetsförmedlingen fler uppdrag borde man rensa bort en hel del av de onödiga saker de ägnar sig åt idag. Platsbanken är dock en bra resurs där arbetsgivare och arbetstagare kan finna varandra, så den bör få finnas kvar. Annars borde Arbetsförmedlingens klåfingriga inblandning i folks liv begränsas till ett minimum. Det som borde finnas kvar är någon form av informationscentral, där arbetslösa kan få upplysningar om möjligheter och rättigheter. Istället för att tvingas gå på värdelösa obligatoriska aktiviteter kunde de arbetssökande få tillgång till utvalda värdefulla frivilliga aktiviteter.

[Andra bloggar om , ]

Schweiz folkomröstar om minaretförbud!

Idag råkade jag för en gångs skull titta på teve och hade faktiskt turen att hitta något intressant. Normalt tittar jag aldrig på teve, men då och då kan det vara intressant att pejla läget på massindoktrineringsfronten.

Nå, jag råkade ramla in i programmet "Existens" på TV2, som tog upp det aktuella ämnet att Schweiz ska hålla folkomröstning nu på söndag om ett förbud mot minareter.
Idag finns fyra minareter i Schweiz. Nu ska landets befolkning i en folkomröstning ta ställning till om det ska bli förbjudet att bygga fler minareter, alltså själva tornet på en moské. Folkomröstningen handlar inte om att förbjuda moskéer, eller böneutrop - utan en byggnadskonstruktion på moskéns tak.

Bakom förslaget står ledamöter från Schweiz största parti, SVP, det Schweiziska folkpartiet. Det är också Europas största främlingsfientliga parti. I det senaste valet röstade 29 procent på SVP. Den senaste opinionsmätningen i frågan om ett minaretförbud visar att 37 procent är för ett förbud, och 53 procent är emot.
Som det ser ut i opinionsmätningen ser det alltså ut som om Schweiz kommer att slippa förödmjukelsen att dras inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter för ett absurt arkitekturförbud.

Den som är intresserad kan se programmet på SVT Play.

Apropå minareter kunde man för drygt en månad sedan läsa om minaretbygget i Karlskrona. Sverigedemokraterna röstade nej. Blev någon förvånad?
Sverigedemokraternas Per Björklund reserverade sig dock mot den nya planen, som han menar strider som svensk byggnadstradition.
– Man ändrar byggnaden till en ganska storskalig moské, med en bygghöjd på tio meter. Vi menar att det inte passar in i stadsbilden. Svensk byggtradition ska råda i Sverige, säger han.
Vill man värna om svensk byggtradition borde man väl snarare klaga på sånt som Turning Torso i Malmö med 190 meter, som inte har den minsta likhet med ett skånskt korsvirkeshus, istället för att haka upp sig på en stackars tiometers minaret. Fast det kanske egentligen var nån annan orsak till nejrösten...

Andra bloggar om , , ,

Dubaifrossa

Dubais lånebetalningskris satte idag igång en omsvängning från riskaptit till riskaversion. Förutom att aktiebörserna föll så försvagades den svenska kronan och dollarn stärktes. Allt tecken på minskad riskaptit och att investerare flyr till tillgångar som upplevs som säkrare.

Egentligen borde Dubais kris inte ha kommit som en överraskning för någon. Att låta ett enda fastighetsbolag (Dubai World) låna 59 miljarder dollar från utlandet när landets årliga BNP bara är drygt 100 miljarder är att be om jätteproblem. Överraskningen just nu verkar mest bestå i att det hände just nu och inte om en månad eller två.

Bloggrannen Cornucopia meddelar att han nu sålt av sina investeringar och ligger likvid. Fler lär ha gjort det idag, med tanke på att världens börser fick frossa. Även om det kanske inte blir "det stora fallet" på grund av Dubai vill många inte riskera de goda vinster de gjort på aktier sedan i mars.

Läs även vad jag skrev om Dubai tidigare idag. Jag återkommer senare ikväll eller imorgon med mera om Dubai och riskaversion. Det finns mycket att säga om Dubai, bland annat om situationen för gästarbetarna. Räkna med att ämnena kommer att vara heta den närmsta tiden...

Andra bloggar om , , , , , , ,

Dubaibubblan spricker?

Igår kom nyheten att Dubai World vill skjuta upp sina lånebetalningar med sex månader. Vad är då Dubai World? Jo, i Dubai har man under de senaste åren byggt en massa skyskrapor och konstgjorda öar, bland annat världens högsta byggnad Burj Dubai. Det är det statliga bolaget Dubai World som står bakom de flesta av dessa. Dessa jättebyggen har till största delen finansierats med lånade pengar - totalt räknar man med att Dubai har dragit på sig runt 80 miljarder dollar i skulder de senaste åren. Dubai har, till skillnad från grannen Abu Dhabi med världens sjätte största oljereserver, inte haft särskilt mycket olja att finansiera sitt välstånd med. Det har man försökt kompensera genom att satsa på att bli regionens affärs- och turistcentrum. Men det har varit en fullständigt omåttlig satsning - årsskiftet 2006/2007 beräknades runt 15 procent av världens byggkranar finnas i Dubai. Dubai måste nog kvalificera som världens mest uppenbara fastighetsbubbla. Och den har redan sjunkit ihop en hel del - 50 procents nedgång i fastighetspriserna sedan toppen år 2008, och UBS räknar med 30 procents ytterligare prisfall.

Eftersom Dubai World är statligt blir nu investerarna rädda för att staten Dubai ska ställa in betalningarna. Kreditswappar (CDS) på Dubais statsskuld hoppade igår upp från 318 punkter till 429, och idag har de hoppat till 525 punkter. Tidigare har oljerika grannen Abu Dhabi hjälpt till med nödlån för att stödja Dubai, bland annat 5 miljarder dollar tidigare i år. Nu hoppas finansiärerna såklart på att Abu Dhabi ska hjälpa till igen, men oron smittar också av sig på Abu Dhabi, vars kreditswappar igår steg 34 punkter till 134. Även för andra länder i området, t.ex. Saudiarabien och Qatar, steg kreditswapparna något igår.

Nu undrar såklart finansvärlden vilka som kan bli sittande med problemlån när Dubaibubblan spricker. Även europeiska banker är involverade, t.ex. Credit Suisse, HSBC, Barclays, Lloyds och Royal Bank of Scotland. Vid slutet av förra året hade Dubai World 59 miljarder dollar i skulder, och 4,3 miljarder dollar förfaller till betalning i december och ytterligare 4,9 miljarder dollar under första kvartalet 2010. Nu vill Dubai World alltså skuta upp betalningarna till "åtminstone" den 30 maj. Inte ett gott tecken. Kreditswapparna på Dubais statsskuld ligger nu till och med en bra bit över dem för Island!

För att sätta beloppen i lite perspektiv så var Dubais BNP förra året 107 miljarder dollar. Bara Dubai Worlds skulder är alltså drygt 50 procent av årlig BNP, och den totala statsskulden var runt 100 miljarder dollar. Var och en av de 250 000 invånarna i Förenade arabemiraten har alltså cirka 400 000 dollar i skuld till utlandet.

Dubai är inte jättestort i ett globalt perspektiv, men den sprickande bubblan där kan få allvarliga spridningseffekter i finansvärlden och lär även påverka hela arabvärldens ekonomier. Vi får se hur det utvecklar sig. Kände finansbloggaren Zero Hedge har sin bild klar - "Sequential popping of bubbles to commence shortly". Vår riksbankschef Stefan Ingves fick såklart frågor om Dubai när Riksbanken presenterade sin finansiella stabilitetsrapport idag.
Men Stefan Ingves tycker att det är svårt att i det tidiga skedet att bedöma hur situationen i Dubai ska utvecklas.

- Svenska banker är inte stora i den delen av världen, så det blir knappast ett stort bekymmer för just svenska banker. Det är också så att spridningsriskerna i dag är mycket mindre än för ett år sedan.
Jag kan inte se hur det skulle kunna gå annat än illa i Dubai, med tanke på de helt måttlösa proportionerna i bubblan. Vad gäller spridningseffekterna så kanske svenska banker klarar sig bra, men Dubai kan sätta igång en ny kraftig riskaversion på finansmarknaderna, med alla de effekter det skulle få för svenska bankers exponering mot det riskfyllda Baltikum.

Andra bloggar om , , , ,

2009-11-25

Fetman avstannar i Sverige

Jag noterar idag att för första gången på sjuttio år blir inte de feta och överviktiga fler i Sverige. Sedan 2004 har kurvan planat ut, men siffrorna är ändå skrämmande - 54 procent av männen och 39 procent av kvinnorna är överviktiga eller feta. Varför är männen fetare? Kom igen killar! Börja röra på er! Skippa godiset och chipsen! Börja med slowfood! Sitt inte still och läs min blogg! Detta gäller självklart 39 procent av kvinnorna också.

Men om svenskarna i genomsnitt är för feta, så är det ännu värre i vissa andra länder. DN:s grafik visar ännu mer skrämmande siffror. Andelen överviktiga och feta är i Storbritannien 62%, i USA 67% och i Mexiko hela 70%! Med tanke på att fetman i USA till stor del är en klassfråga relaterad till billig skräpmat finns nu risken att saken förvärras när många amerikaner blir fattigare på grund av krisen.

USA:s fattiga bakgård Mexiko har tydligen ännu större andel feta och överviktiga, troligen till viss del därför att USA exporterat de sämsta delarna av sin matkultur dit.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Nu ska det plockas politiska poänger

Det var väl inte oväntat att både Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly och Socialdemokraternas näringspolitiske talesman Tomas Eneroth skulle passa på att plocka lite politiska poänger i samband med att Saab Automobile nu ser ut att gå i graven. De målar upp det som ett misslyckande för regeringen. Ohly anser att regeringen borde ha varit mer aktiv i att söka nya ägare till Saab. Förvånansvärt nog vill han dock inte se förstatligande. Eneroth anser också att "Regeringens passivitet har bidragit till att försvåra en konstruktiv lösning för SAAB". Han vill också att ägarna, regeringen och andra inblandade ska "finna en ny lösning, som är långsiktigt hållbar". Vänsterpartiets Rossana Dinamarca, riksdagsledamot och Trollhättebo, anslår en mer försonlig ton när hon föreslår att regeringen och oppositionen ska sätta sig tillsammans för seriösa diskussioner om fordonsindustrin och jobben. Heder åt henne för detta!

Men jag tror inte att det blir några politiska pluspoäng för Eneroth och Socialdemokraterna av dagens uttalande. Möjligtvis kan Vänsterpartiets väljargrupper se positivt på sådan retorik, och det är kanske de väljare som tvekar mellan (v) och (s) som Eneroth här siktar in sig på, inte "mittfältare" som tvekar mellan (s) och något av allianspartierna.

Att lägga skulden på regeringen för att de inte gjort tillräckligt för att rädda ett bilföretag som gått med förlust de flesta av de senaste tjugo åren framstår för mig som löjligt. Snarare tycker jag att regeringen borde ha hållit sig ifrån Saab Automobile mer än vad de gjort. Istället kunde de ha lagt energi på att locka alternativa industrier till Trollhättan och de orter där underleverantörer kommer att drabbas. För Saab Automobile har tyvärr inte en chans att konkurrera på dagens globala bilmarknad. Det handlar bara om att alla nu ska komma förbi faserna förnekelse, vrede och köpslående innan de kan ge upp och acceptera faktum. Men köpslåendet pågår fortfarande för fullt vad gäller det dödsdömda Saab Automobile.

Apropå Saab så frågar sig bloggrannen Cornucopia idag om Saab-kraschen är en "svart svan" (alltså en oväntad händelse med stora efterverkningar, typ 11 september 2001) för Sveriges ekonomi. Men enligt Talebs terminologi borde denna händelse snarare vara en "grå svan", alltså en händelse som många (men inte de flesta) kan förutse, men som ändå kommer som en överraskning. Frågan är dock om detta att Koenigsegg drar sig ur Saabaffären kommer som en överraskning för de flesta, vilket i så fall inte ens gör det till en "grå svan". Konsensus i media tycks ju snarast ha varit att Saab Automobile skulle ha varit ganska chanslösa även om Koenigsegg-affären gått i lås. Så jag tror att de flesta underleverantörerna har förberett sig på att detta skulle komma och agerat därefter. Kanske var den egentliga meningen med hela Koenigsegg-spåret att köpa tid så att underleverantörerna skulle kunna förbereda sig för det oundvikliga utan att drabbas alltför hårt.

Läs även andra bloggar om , ,

2009-11-24

Farväl Saab!

Kan vi äntligen få ett slut på detta snart? Idag har ju Koenigsegg dragit sig ur och det ser mörkt ut för Saab Automobile. Nuvarande ägaren General Motors är än så länge fåordig.
General Motors confirmed today that the proposed sale of its Saab subsidiary to Koenigsegg Group AB was terminated at the discretion of the buyer.

"We're obviously very disappointed with the decision to pull out of the Saab purchase," said GM President and CEO, Fritz Henderson. "Many have worked tirelessly over the past several months to create a sustainable plan for the future of Saab by selling the brand and its manufacturing interests to Koenigsegg Group AB. Given the sudden change in direction, we will take the next several days to assess the situation and will advise on the next steps next week."
Koenigsegg passar däremot på att sola sig i mediaglansen ett tag till och beskriver varför de nu avbrutit affären. Det hela framstår allt mer som ett smart marknadsföringstrick av Koenigsegg.

Kommunalrådet Gert-Inge Andersson i Trollhättan verkar dock
befinna sig i förnekelse och vill inte ge upp:
- Jag ser fler möjliga spekulanter. Vi måste avvakta nu och inte gripas av panik. Jag kan förstås förstå hur personalen, som varit med om resor både framåt och bakåt, känner i dag, men det finns ju så stora möjligheter för den här bilfabriken, säger Gert-Inge Andersson, utan att nämna någon tänkbar köpare.
Tyvärr verkar det inte vara några seriösa bedömare som ser varken möjliga spekulanter eller stora möjligheter. Statssekreterare Jöran Hägglund anser konstigt nog inte heller att allt hopp är ute. Facket verkar dock mer uppgivna, även om de fortfarande klamrar sig fast vid en strimma hopp.

Jag kanske ska påminna om vad jag skrev i mars i år:
Att säga att inte tillräckligt många vill köpa Saabs personbilar för att göra produktionen lönsam är väl bara att konstatera fakta. Det har ju varit så i många år! När man inte ens kan lyckas gå med vinst under högkonjunktur är företaget tyvärr dödsdömt.
Och i augusti:
Saab har gått med förlust i tjugo år och därmed övertydligt bevisat sin dåliga livsduglighet som företag. Så varför skulle en liten skånsk lyxsportbilsfabrikant plötsligt kunna vända det till vinst mitt i den värsta ekonomiska krisen under efterkrigstiden?
Jag säger det igen - sluta med detta makabra skådespel och låt Saab Automobile få dö en värdig död. Det finns inget hopp för patienten, och det är bäst för de anställda att så snart som möjligt få komma vidare i livet, istället för att det ingjuts falska förhoppningar. För något mirakel lär inte inträffa.

Nåja, om en vecka kan vi förhoppningsvis få veta hur det slutligen går för Saab Automobile, då GM då ska ha styrelesemöte om saken. Det mesta talar för nedläggning.

Läs även andra bloggar om ,

Kinder-ägget sprack!

Idag meddelades att Koenigsegg dragit sig ur köpet av Saab. Det var inte helt oväntat att affären skulle gå i stöpet. Den var ju redan sågad av många.
Christian von Koenigsegg kommenterar beslutet med att förvärvet är för riskfyllt.
Det har bland annat jag sagt redan från början. Hur sjutton ska en liten biltillverkare i extrema lyxsegmentet kunna genomföra en sån jätteaffär?

Slutsatsen blir nog att lilla Sverige framöver inte kan ha lyxen att ha två biltillverkare landet. Volvo, som är den sundaste av de två, kommer troligen att överleva, men förutsättningen är (tyvärr för Trollhättan) att Saab Automobile läggs ner. Lika bra att få det överstökat, så att alla Saab-arbetare som kastats mellan hopp och förtvivlan det senaste året kan gå vidare i livet.

Läs även andra bloggar om ,

2009-11-23

Fantasy Oil Reserves

SEC (ungefär USA:s finansinspektion) ska, som bloggaren Finoas uppmärksammat mig på, från 1 januari 2010 ändra sina regler för hur oljebolag får rapportera sina reserver. Reglerna ska göras mycket slappare, så att olika typer av "icke-konventionell" olja får räknas. Detta påminner om de förslappningar av reglerna som gjorts för amerikanska banker, för att inte visa hur konkursmässiga de är ("mark-to-fantasy" tillåts för många värdepapper istället för "mark-to-market"). Nu ska de amerikanska oljebolagen tydligen inte låtsas om att peak oil är nära. "Mark-to-fantasy" gäller då tydligen oljereserver också. Den som vill läsa på lite tyngre i ämnet går lämpligen till originalrapporten.
Under the new SEC rules you don't have to drill a well and actually produce oil. An operator can establish levels of lowest known hydrocarbons and highest known oil through "reliable technology" other than well penetrations. It doesn't have to be 90% reliable or widely accepted by industry peers. It can be AVO bright spots, or a fuzzy patch of seismic that could conceivably be a mud volcano, or the ridiculous Russian hokum of "passive" hydrocarbon indicators. You don't even have to explain exactly what your technology does, if it's proprietary and trade secret.
We [the SEC] proposed to define the term "reliable technology," expressed in probabilistic terms, as technology that has been proven empirically to lead to correct conclusions in 90% or more of its applications. Several commenters expressed concern that this proposed 90% threshold would be difficult to verify and support on an ongoing basis. We agree that a bright line test would be difficult to apply to a particular technology or mix of technologies to determine their reliability. Therefore, we are not adopting the 90% threshold as part of the definition... The proposal also would have required reliable technology to be "widely accepted." However, some commenters were concerned that this requirement would exclude proprietary technologies that companies develop internally that have proven to be reliable. We concur with these commenters and have removed the "widely accepted" requirement from the final rule.
Ganska fantastiskt hur en finansinspektion kan sätta regler som gör nästan vad som helst tillåtet. Så se upp med aktier i amerikanska oljebolag från nästa år.

Läs även andra bloggar om , ,

Tjuvlyssnad lunchkonversation

Kunde inte låta bli att lyssna på dem som satt vid bordet bredvid mig på lunchen idag, när de diskuterade bostäder. Inga priser nämndes, men konversationen gav ändå en intressant spegling av den nuvarande psykologin på bostadsmarknaden. Det lät ungefär så här...
- Hur är det med er nuförtiden då?
- Jo, vi har just köpt hus!
- Ojdå!
- Vi hade egentligen inte tänkt att köpa nu, men vi åkte förbi ett hus som vi bara måste ha!
- Jaha, har ni sålt er lägenhet än, då?
- Nej, vi hade visning i helgen, men det var en besvikelse...
- Jaså...
- Det kom bara två och tittade, så det ser inte ut att bli nån snabb affär.

Av konversationen framgick sedan att deras nuvarande lägenhet var i ett nybyggt område i närförort till Stockholm, vilket brukar betyda väldigt höga månadsavgifter. Kan det vara det som gav så få intressenter? Det kan bli tajt för dem om det drar ut på tiden. December brukar ju aldrig vara någon bra månad för att sälja bostad, ens i goda tider.

Av konversationen framgår tydligt att man nu köper nytt innan man sålt sin nuvarande bostad. En kraftig svängning mot hur det var för ett år sedan, då alla såg till att ha sålt innan de köpte nytt. Frågan är hur länge den nuvarande marknadspsykologin kan hålla i sig...

Läs även andra bloggar om

2009-11-21

Klimatkostnader och oljekostnader

Häromdagen presenterades i SvD olika beräkningar på hur mycket det kommer att kosta i klimatåtgärder för att hålla den globala temperaturökningen under två grader. Siffrorna rör sig från EU:s 100 miljarder euro per år till Världsbankens 170 till 750 miljarder dollar per år. Det handlar då tydligen till stor del om investeringar i utvecklingsländerna.

Men vem är egentligen den stora boven vad gäller koldioxidutsläppen? Var borde man alltså sätta in åtgärder för att minska förbrukningen av fossila bränslen? Svaret är uppenbart - industriländerna, och framförallt USA. Per capita förbrukar industriländerna mycket mer fossila bränslen än utvecklingsländerna. Så att sätta in "klimatåtgärder" i utvecklingsländer är bara ett sätt för industriländerna att smita ifrån sitt ansvar. Nu tror jag inte att något industriland frivilligt kommer att dra ner på sin konsumtion, så klimatcirkusen kommer att fortsätta med diverse intetsägande deklarationer från Köpenhamnsmötet.

Ett nytt intressant inslag i klimatdebatten är att länderna i Centralamerika kräver 105 miljarder dollar i ersättning för skador orsakade av den globala uppvärmningen. Hur ska de kunna bevisa att det är just det som är orsaken? Klimatet varierar ju lokalt och mellan åren också, så att bevisa direkt orsakssamband till industriländernas koldioxidutsläpp blir nog svårt.

Det finns dock ytterligare ett hot som hänger över världen, nämligen peak oil. Även kallat den globala oljeproduktionstoppen eller helt enkelt oljekrönet. Det gäller inte bara oljan, utan även övriga fossila bränslen. Fossilgasen (eufemistikt kallad naturgas) och kolet kommer också att nå sina globala produktionstoppar inom de närmaste årtiondena. Vikande oljeproduktion kommer att leda till högre oljepris. De svagaste köparna kommer därmed att prisas ut ur marknaden. De svagaste köparna är just nu många utvecklingsländer. Frågan är vad som kommer att hända om flera utvecklingsländer framöver inte har råd att köpa in råoljebaserade bränslen till nödvändiga behov, t.ex. vattenpumpar. Kommer den rikare delen av världen att bistå med något slags subventioner till dessa länder så de har råd med sin bensin och diesel för de mest nödvändiga behoven? Eller kommer de att få klara sig själva tills svälten slår till och västvärlden känner sig tvungen att skicka matbistånd för att döva sitt dåliga samvete? Eller kommer västvärlden att ha fullt upp med sina egna finanskriser orsakade av höga oljepriser och inte orka bry sig överhuvudtaget? Det kanske kommer att variera från fall till fall, alltefter hur strategiskt intressant landet ifråga är.

Hursomhelst kommer förr eller senare även industriländerna att drabbas av "demand destruction" vad gäller oljan, även om u-länderna troligen drabbas först. Vissa branscher kommer att drabbas av hård utslagning vid högre oljepriser, t.ex. flyget. Därmed kommer vi att ofrivilligt minska vår förbrukning av olja, alltså ett steg på vägen mot vad som krävs i klimatförhandlingarna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Mera bönor!

När jag i slutet av september skrev om världens vackraste mat glömde jag bort att nämna bönorna. Då talar jag inte om gröna bönor eller vaxbönor, som är nog så goda delikatesser under augusti och september, utan om kokbönor. I år har jag odlat några olika sorter, och de är så vackra att man skulle vilja göra halsband av de torkade bönorna istället för att koka dem till mat.
Medsols från övre vänstra hörnet: brun böna "Bonita", svartvit böna "Yin Yang", borlottiböna "Borlotto Nano di Vigevano", rosenböna "Painted Lady", gulbeige böna "Hutterite Soup Bean". Särskilt rolig är ju "Yin Yang", där vissa bönor ser ut nästan exakt som den kinesiska symbolen. Är det någon läsare som vill ha några frön till någon av dessa lättodlade kokbönor kan ni mejla mej på flutethoughts snabel-a gmail punkt com.

I förrgår skrev Cornucopia om den stackars modebloggaren Mowgli som ska försöka leva "knapert" under två veckor. Igår föreslog han även en billig lunch, så nu tänkte jag haka på med ett gott, närande och billigt recept med bönor för fattiga arbetslösa.

Soppa på svarta bönor
Skölj och lägg svarta kokbönor i blöt över natten. En hel påse brukar vara 800-1000 gram. Ta en tillräckligt stor skål och mycket vatten - bönorna sväller. Dagen efter häller du av blötläggningsvattnet och häller i bönorna i en gryta. Häll på vatten så att det täcker bönorna väl och koka upp. Vill du spara el tar du förstås kokande vatten från vattenkokaren. Skumma av det skum som bildas i början av kokningen. Låt sen puttra under lock på lägsta värme i en timme.

Tillsätt då tre lagerblad, tre pressade vitlöksklyftor, en tesked salt, en halv tesked spiskummin och 200-250 gram passerade tomater. Låt sedan puttra en timme till. Sammanlagd koktid är alltså två timmar, men för den arbetslöse är ju detta inget problem. Kolla då och då under kokningen så att vattnet fortfarande täcker bönorna väl och tillsätt eventuellt lite mer. Orsaken att man tillsätter salt först efter en timme är förresten att om det är med från början kan bönornas skal bli hårda.

När det kokt färdigt tar du fram rotfruktsstampen och stampar runt i grytan så att bönorna blir lite mosade. Alternativet är förstås att köra runt lite med stavmixer, men då bör du först plocka ut lagerbladen. Avsmaka soppan och tillsätt eventuellt mer salt.

I sopptallriken tar sedan var och en på olivolja och cayennepeppar efter egen smak. Servera soppan med hembakt bröd och valfri grönsak.
Det blir ju en ganska stor sats soppa med detta recept, men såna här soppor är perfekta att frysa in i portionsburkar och ta fram senare. Billigare mat än så här får man leta efter. Förutom att det såklart passar bra för vegetarianer, så är det bra för vår stackars planet om vi alla minskar ner på vår köttkonsumtion. Sedan 1990 har svenskarna ökat sin köttkonsumtion med 50 procent! Det går åt flera gånger mer mark för att producera ett kilo kött än ett kilo bönor.

Läs även andra bloggar om , , , ,

2009-11-17

The Mother of All Bear Market Rallies

Nu på lördag 21 november är det jämnt ett år sedan börsen slog i botten för den gången. Det var inte heller långt därifrån i början av mars i år. Nu skriver TT genom SvD och DN att den kraftiga uppgången sedan dess förvånar analytiker. Jo, den förvånade även mig. Jag hade väntat mig en nedrekyl betydligt tidigare, men "alla" tycks nu ha gått på propagandan att krisen är över tack vare centralbankers och regeringars stimulansåtgärder och handlat upp aktiekurserna därefter. Men jag ser detta som ett "bear market rally", alltså en kraftig uppgång mitt i en längre nedtrend.
Magnus Oppenstam, aktiechef på HQ Bank, förvånas över att börsen redan nu har återhämtat en så stor del av raset.

- Det har gått snabbare än vad vi hade tänkt oss. Det är snarare hastigheten än styrkan i återhämtningen som förvånar, säger han.
Men detta är typiskt för just ett "bear market rally". Konstigt nog tror både Magnus Oppenstam och hans analytikerkonkurrent Peter Malmqvist på fortsatt börsuppgång. Sist vi hade en så här kraftig uppgång på Stockholmsbörsen var hösten 1999 till våren 2000. Hur gick det sen? Tror de verkligen att det ska gå bättre denna gång?
Både Peter Malmqvist och Magnus Oppenstam räknar med fortsatt börsuppgång, med stöd av låga räntor och allt starkare ekonomisk statistik. Men det finns tydliga hot.

- Det främsta är att återhämtningen, som man redan har prisat in i många aktier, dröjer. Då kommer det bli skakigt igen, säger Oppenstam.

- Får vi en dipp igen i konjunkturen, då kan vi få en förnyad, rätt kraftig nedgång, fyller Malmqvist i.
Återhämtningen lär dröja och vi får säkert en dubbeldipp i konjunkturen nästa år. Det finns alltför mycket skit kvar att rensa ut i världsekonomin. Vad ska driva den kraftiga återhämtningen? Det lär inte bli USA.

Visst kan vi få fortsatta uppgångar ett tag till, ty börseufori råder just nu. Men förr eller senare kommer verkligheten ikapp värderingen av börsbolagen.

Men värre björnmarknadsrally har man sällan sett. OMXS30-indexet var häromdagen upp 64% sedan början av mars.

Läs även andra bloggar om ,

Räntedopingen slut för bostäderna?

I torsdags kom senaste Mäklarstatistik, som visar att villapriserna föll 1% och bostadsrättspriserna steg 1% oktober. Det verkar alltså som om de senaste månadernas uppgång nu börjar mattas av. Trots det berättar Metro idag om de vansinniga budgivningarna på lägenheter i Stockholm. Lägenhetsförsäljningarna går snabbt och budgivningarna också. Metro pekar ut några faktorer som driver upp priserna - låga räntor, förhoppningar om konjunkturvändning samt stigande börs. Räntedopingens effekter borde väl snart vara över och börsen har stigit såpass mycket sedan i mars att åtminstone en större korrektion neråt är att vänta. Vad gäller förhoppningarna om konjunkturvändning så behövs det inte mycket negativa nyheter för att de ska mattas av. Därmed borde vi ha sett toppen på bostadspriserna. Ser man på Mäklarstatistik ser det ut som om vi fick en ny högre topp under hösten (osäkert om det gäller även inflationsjusterat), men det återstår att se vad Statistiska Centralbyrån säger. SCB släpar efter Mäklarstatistik med någon månad, så där ser vi inte höstens siffror förrän mot slutet av året. Tredje kvartalets siffror för Fastighetsprisindex småhus kommer på fredag, så då ska jag uppdatera mitt bostadsbubblediagram. Under tiden får ni titta på SCB:s Småhusbarometer från igår, som visar att Småhuspriserna steg 1% i oktober, men som sagt så släpar siffrorna efter. Jag har inflationsjusterat priserna med KPI.
En annorlunda syn på de svenska bostadspriserna har Sloped Curve, som igår skrev att "Inte alla bubblor är lika". Sloped Curve anser till skillnad från mig att vi inte har någon husprisbubbla i Sverige. Dock argumenterar han för att bostadspriserna borde tas med i Riksbankens inflationsmått på ett bättre sätt, eftersom en stor del av hushållens konsumtion döljer sig bakom dessa. Han påpekar att bostadsmarknaden och bostadskrediterna är viktiga, eftersom de utgör en så stor del av Sveriges ekonomi.
Den kraftiga tillväxten för bostadslån, tillsammans med en återhållsam finanspolitik, har också inneburit att värdet på utställda bostadsobligationer numera klart överstiger värdet på utställda statsobligationer. I och med att denna utvecklingen fortsätter så utgör inte längre statens åtaganden och garantier grunden för kreditmarknaden, utan istället är det bostäder som allt mer utgör grunden för hela vår kreditmarknad. Bankernas finansiering via bostadspapper innebär att en hel del bankpengar idag backas upp av bostäders värde.

Bostädernas värde utgör inte heller bara en allt större del av bankpengarna; säkerställda bostadsobligationer utgör en allt viktigare säkerhetsmassa som bankerna använder sig av för att finansiera sig hos Riksbanken. Banker kan repa in bostadspapper och få centralbankspengar till låg ränta. På så sätt utgör också bostäder en allt viktigare bas för centralbankspengarna i vårt samhälle.
Just detta oroar mig. När bostadspriserna väl börjar sjunka kan det sätta igång en negativ spiral för Sveriges ekonomi, som har återverkningar långt utanför högbelånade bostadsägare. Statens Bostadskreditnämnd konstaterade att
Vid nuvarande ökningstakt för bolånen innebär ett prisfall på 10 procent på bomarknaden att ungefär var tionde låntagare i småhus och ungefär var femte låntagare i bostadsrätt riskerar få ett negativt bostadskapital, det vill säga skulden överstiger bostadens värde.
Det behövs alltså inte särskilt stora nedgångar för att läget ska se betydligt mer problematiskt ut. Vad händer då med bostadsobligationerna? Det är inte bara så att de används av bankerna som säkerhet. Bostadsobligationer utställda av svenska banker är även en mycket viktig del av de flesta svenska obligations- och räntemarknadsfonder. Tittar man t.ex. på Swedbank Robur Penningmarknadsfond ser man att endast 2,4% av innehaven är svenska statspapper och att över två tredjedelar av innehavet är direkt kopplat till bostadslån. Stämmer det då att "Penningmarknadsfonden passar dig som vill placera med låg risk och kunna uppskatta hur mycket ditt sparande kommer att ge på kort sikt", som Swedbank Robur säger? Kanske just nu, men på sikt?

Läs även andra bloggar om , , , ,

2009-11-16

Ingen lösning i sikte på matkrisen

Idag pågår FN:s jordbruksorgan FAO:s toppmöte i Rom om matkrisen i världen. Ett högaktuellt ämne, då över en miljard människor i världen nu saknar tillräckligt med mat, vilket rapporterades av FAO redan i mitten av oktober. Mer än var sjunde världsmedborgare, med andra ord!

Tidigare har världens länder satt upp ett stolt mål om halverad hunger till 2015, men nu sägs det även från officiellt håll att det troligen inte kommer att nås. Jag har länge misstänkt att så skulle bli fallet, eftersom alla trender pekat i motsatt riktning. Inte heller det nya förslaget till mål som kom från FAO:s chef Jacques Diouf om att utrota hungern inom femton år verkar komma med i slutdokumentet från mötet. Det verkar alltså som om man gett upp och inte ens kommer sig för med att skriva stolta deklarationer.

Hjälporganisationer har kritiserat mötet i Rom för att vara ett slöseri med tid, eftersom det inte kommer att leda till några bindande löften. Det finns också olika åsikter om vilka som är de bästa lösningarna på matkrisen. Den internationella industrijordbrukslobbyn med företag som Monsanto och Cargill i spetsen förespråkar inte oväntat storskaliga lösningar, gärna med genmodifierade grödor. Hjälporganisationer som Oxfam och ActionAid har dock en annan syn. De anser att bästa sättet att förbättra matsituationen är att satsa på småbrukarna och småskaliga lösningar. Ur ett hållbarhetsperspektiv borde detta vara bästa sättet att förbättra matsäkerheten i världen, anser även jag. Dyrare olja kommer att ställa till det för alla storskaliga lösningar, som är beroende av fossila bränslen som drivmedel och för att få fram konstgödsel och bekämpningsmedel.

Kjell Aleklett försökte i helgen påpeka det moderna jordbrukets beroende av ändliga fossila bränslen i en debattartikel i SvD, men artikeln är tyvärr rörig och Aleklett har svårt att föra fram några riktiga poänger i sin argumentation. Nästa gång Aleklett ska skriva debattartikel hoppas jag att han gör det tillsammans med någon bättre skribent. Visserligen besitter Aleklett djupa kunskaper, men hans debattartiklar gör inte rättvisa åt dessa.

Det finns en liten ljuspunkt på mathimlen, nämligen att enligt FAO:s prognos kommer världens spannmålslager att öka med 0,8% till den högsta nivån sedan 2002. Då ska man dock inte glömma att vi för något år sedan var nere på katastrofalt låga nivåer. Spannmålslagren totalt säger inte heller allt. Det handlar också om fördelningen mellan vete, majs, ris med flera och även olika skördeutfall i olika länder.

I förra veckan rapporterade Kina att deras majsskörd fallit 13% till den lägsta på fyra år. Orsaken är torka. Kina är världens näst största majsproducent med 21% av den globala skörden 2008, efter USA med 39%. Kina kommer troligen inte att behöva importera majs, utan kan ta av sina sparade lager. I USA pekar dock de senaste prognoserna mot en ökning av majsskörden med 7% mot 2008. Ingen kris för majs på världsmarknaden i år alltså. Men vad händer om skörden i USA slår rejält fel något år? Någon gång då och då kommer det extrema odlingsår. Då kan vi få se en helt annan dimension på global matkris.

Vad gäller ris är det mer bekymmersamt för vissa länder och på världsmarknaden i stort. Dåliga monsunregn i Indien och oväder i Filippinerna har minskat skördarna. Därmed ser det ut att bli risbrist i år och utsikterna är inte goda för nästa år heller med förväntade negativa effekter av El Niño. Indien blir troligen nettoimportör av ris för första gången på tjugo år. Indiens risskörd sjönk med 15% efter de sämsta monsunregnen sedan 1972. Här kan vi också få se en situation där t.ex. Thailand hellre håller på sina överskottslager av ris istället för att exportera dem. Därmed riskerar världen att det åter blir matkravaller på vissa ställen när rispriset blir för högt.

Det är inte helt enkelt att få folk att lägga om sina matvanor och ersätta dyrt ris med t.ex. just nu billigare majs. Förutom att folk kanske inte vet hur de ska tillaga majsen på ett smakligt sätt kan förändringar i kosten också orsaka brist på olika näringsämnen. Visserligen får man i sig sitt dagliga kaloriintag, men missar vitaminer och dylikt som finns i ett sädesslag men inte ett annat. Olika sädesslag kräver olika typer av kompletterande mat för att ge en god kost.

Apropå spannmål, så läser jag idag i ett pressmeddelande från Jordbruksverket att årets svenska spannmålsskörd blev i nivå med förra året. Hur det är med kvalitén sägs dock inte - förra året var den dålig. Vi kan dock skatta oss lyckliga att vi lever i ett land som i princip är självförsörjande på livsmedel (förutsatt att vi anpassar vår diet en del).

Det finns flera grundproblem i den globala matkrisen. Ett är förstås snedfördelningen mellan olika länder, där vi i västvärlden vräker i oss mat och får problem med "fetmaepidemi", medan över en miljard människor får för lite mat. Ett annat problem är världens ensidiga beroende av några få grödor, framförallt ris, majs och vete. Detta ensidiga beroende ökar risken för att någon växtsjukdom slår ut stora delar av världens matproduktion - jämför potatiskrisen i Nordeuropa på 1840-talet, då brunrötan slog ut stora delar av potatisskörden och satte igång massutvandringen till Amerika. Mer lokalt kan beroendet av en gröda vara ännu större, t.ex. ris i Indien. Jämför även här med Irlands situation på 1840-talet, då stora delar av befolkningen var nästan helt beroende av potatis som födoämne och katastrofen blev närmast total då potatisskörden slog fel. Ett tredje problem är att vissa länder, t.ex. USA, har stora överskott i jordbruket, medan andra länder, t.ex. Egypten, Bangladesh, Dubai och Japan, måste importera stora delar av sin mat. För fattiga länder som Egypten och Bangladesh kan bli mycket allvarligt om världsmarknadspriset på favoritfödan stiger kraftigt. Sådana länder kallas med FAO:s terminologi för LIFDC (Low-Income Food-Deficit Countries). Rika länder som Dubai och Japan kan tyckas klara sig bra, men vad händer vid en konfliktsituation där handelsvägar stängs? Japan kanske är svårt att stänga av och risken därmed liten så länge de fortfarande håller sin rikedom uppe och kan betala för matimport. Men i Mellanöstern finns risken att en större konflikt i detta inte helt avspända område skulle kunna leda till störningar i livsmedelsimporten med katastrofala följder.

Jag har väldigt svårt att se optimistiskt på framtiden för världens livsmedelssäkerhet. Troligen kommer vi de närmaste årtiondena att alltför ofta få se feta tidningsrubriker om hunger, svält och matkravaller. Även om vi mot förmodan skulle lyckas stabilisera befolkningstillväxten kvarstår problemen med att flera grundläggande resurser för livsmedelsproduktion är ändliga (t.ex. fosfatgödsel) eller överutnyttjas (t.ex. fiske). Fördelningsfrågan återstår också. Världen har inte lyckats lösa den, trots radikalt ökade skördar från 1950-talet och framåt och mycket fagert tal och stora löften. Varför skulle världssamfundet då plötsligt lyckas lösa frågan när vi troligen står inför en stagnerande global livsmedelsproduktion och slagit i taket på flera resurser?

"Any society is just nine missed meals away from anarchy"

Läs även andra bloggar om , , , ,

2009-11-11

Oljan? Nej, vi somnar om...

Samhällets planering för eventuell energibrist kunde tyckas vara en av de viktigaste frågorna idag. Men när grunden för denna planering visar sig skönmåla verkligheten och presentera rent felaktiga prognoser (som jag skrev om igår) verkar hittills inte reaktionen bli särskilt kraftig, trots att det handlar om en av grunderna för samhällsplaneringen. Anklagelserna mot IEA borde utredas av någon utomstående. I Sverige borde regeringen och Energimyndigheten ifrågasätta IEA och kanske börja använda Globala energisystems prognoser istället, eftersom de är baserade på genomarbetad forskning. Då kan vi slippa obehagliga överraskningar när verkligheten börjar avvika från IEA:s prognoser.

Som jag nämnde igår har DN, DI, Sydsvenskan och Arbetsmiljötidningen Du & jobbet uppmärksammat nyheten om IEA:s förvrängda prognoser. Idag har även SvD en bra artikel.

I bloggosfären har intresset än så länge varit måttligt. Få tycks inse att oljan och energin är en av ödesfrågorna för vår framtid. Men Cornucopia (som skrev två inlägg i frågan igår) har idag skrivit läsvärda kommentarer till WEO-rapporten. Där påpekar han bland annat att det behövs fem nya Saudiarabien fram till 2030 för att uppfylla IEA:s prognos. Helt orimligt, med andra ord. David Jonstad på Effektmagasin har idag också skrivit på nyhetssajten Second Opinion om USA:s mörkning av oljekrisen.

Annars verkar intresset för energifrågan så sakteliga tyna bort. Den kommer väl snart åter att överröstas totalt av klimatfrågan. Kanske blir det som "Kristian" sade i en kommentar på Cornucopias inlägg: "Jaha, mänskligheten har tryckt på snooze-knappen en gång till...".

P.S. För den som bor i Uppsala med omnejd kan det vara intressant att gå på ett öppet seminarium om oljan, framtiden och klimatet som hålls av Kjell Aleklett och Globala energisystem imorgon torsdag klockan 15.15.

Läs andra bloggar om , , ,

2009-11-10

IEA ljuger medvetet om oljan

Idag kom OECD:s energiorgan International Energy Agency (IEA) ut med sin årliga rapport World Energy Outlook (WEO) som jag nämnde förra veckan. Årets rapport var, till skillnad från förra årets, en icke-händelse med minimala revideringar mot förra året.
Den globala efterfrågan väntas öka 1 procent per år till 105 miljoner fat per dag år 2030, från 85 miljoner fat per dag under 2008. Prognosen är lägre än 2008-års prognos om 106 miljoner fat per dag år 2030.
Desto mer intressant är den debatt runt IEA som dragit igång efter att brittiska The Guardian igår skrev om en anonym källa (whistleblower) inom IEA som säger att IEA medvetet presenterar en rosigare bild än vad som motiveras av forskningsdata kring oljetillgångar, efter påtryckningar från USA. IEA har konsekvent underskattat nedgångstakten i existerande oljefält och överskattat möjligheterna till att finna ytterligare oljereserver. Detta avslöjande gör att WEO-rapportens användbarhet ifrågasätts. Denna rapport används av regeringar och andra organ världen över för att planera energipolitik och klimatpolitik. T.ex. brukar svenska Energimyndigheten hänvisa till IEA:s prognoser och säga att det är ännu ingen fara med den globala oljeproduktionen. Att WEO:s prognoser är felaktiga får mycket allvarliga konsekvenser, då våra politiker och myndigheter vilseleds, när de egentligen skulle behöva inse att läget kräver insatser här och nu.

Det som framförallt ifrågasätts vad gäller WEO är att man säger att den globala oljeproduktionen kommer att kunna höjas från nuvarande 83 miljoner fat per dag till 105 miljoner fat per dag år 2030. Oberoende forskare har länge betvivlat detta och sagt att detta antagande inte är underbyggt av hårda fakta om oljeproduktion. Många experter tror nu att vi passerade oljekrönet sommaren 2008. Visserligen har IEA gradvis skrivit ner sina prognoser, men någon minskning är det ännu inte tal om. 2005 förutspådde man en global oljeproduktion på 120 miljoner fat per dag år 2030, vilket skrevs ner till 116 miljoner fat per dag och sedan till 106 miljoner fat per dag i förra årets rapport.

Den svenske forskaren Kjell Aleklett, chef för Globala energisystem vid Uppsala universitet, skrev 2003 den första vetenskapliga artikeln om peak oil tillsammans med Colin C. Campbell. Han skriver idag på sin blogg hur han vid personliga diskussioner med tjänstemän på IEA i november 2007 fick ungefär samma information om IEA som Guardian presenterar i gårdagens artikel. Aleklett talar också om en diskussion han hade med Sveriges delegat till IEA, där det framkom att "USA utövade påtryckningar genom att framföra att man skulle ta hänsyn till de prognoser som Energy Information Administration lagt fram tidigare under året". EIA är USA:s motsvarighet till Energimyndigheten.

Kjell Alekletts forskargrupp kom igår också ut med en forskningsartikel där man systematiskt går igenom IEA:s scenario för oljeproduktion och totalsågar deras prognos och bekräftar det som Guardians läcka säger. Artikeln har titeln "The Peak of the Oil Age – analyzing the world oil production Reference Scenario in World Energy Outlook 2008" och här är den i mitt tycke viktigaste meningen ur sammanfattningen.
In total, our analysis points to a world oil supply in 2030 of 75 Mb/d, some 26 Mb/d lower than the IEA predicts.
Och omkring 8 Mb/d eller nästan tio procent lägre än idag, kan tilläggas.

Kjell Aleklett försöker nu också väcka de sovande svenska politikerna och myndigheterna, t.ex. genom ett öppet brev till energiminister Maud Olofsson och Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger. Sveriges politiker och myndigheter verkar än så länge förneka problemet, ibland med hänvisning till just IEA:s siffror. Detta är mycket underligt, med tanke på att Energimyndigheten var med och finansierade ASPO:s första peak-oil-konferens i Uppsala år 2002. Dock var Kjell Alekletts forskningsgrupp inbjuden att presentera sin forskning för ett antal riksdagsledamöter i förra veckan. Enligt Kjell Aleklett var det dock bara Moderaterna och Kristdemokraterna som var representerade. Förvånande att övriga riksdagspartier totalt ignorerar ett så viktigt seminarium. Åtminstone Miljöpartiet borde väl sända en riksdagsman att lyssna, då energifrågor är centrala för dem. Men partigränser och framförallt blockgränser är som vanligt svåra att överbrygga i politiken. Jag har från tidigare jobb viss erfarenhet av att ha varit med på uppvaktningar av riksdagsledamöter och har sett att man måste ta ett parti eller åtminstone ett block i taget. Dubbla uppvaktningar, med andra ord, om du vill få gehör för dina åsikter.

Svenska media har i viss mån hunnit uppmärksamma WEO-rapporten och IEA:s trovärdighetsproblem. DI har en kort notis där man bara plockat direkt från Bloombergs artikel, samt ett kort referat av Guardian-artikeln. DN har en längre artikel med rubriken "Varning för energikris", som faktiskt tar upp Kjell Alekletts och Guardians ifrågasättande av IEA:s siffror. Även Sydsvenskan tar upp detta i en artikel med titeln "Manipulerade oljeprognoser". Arbetsmiljötidningen Du & jobbet har gjort en intressant och skrämmande rundringning och kommit fram till att regering och myndigheter är oförberedda vad gäller peak oil. Kanske finns det hopp om att energifrågorna nu belyses mer i svenska media?

Två bloggare har idag också skrivit intressant om WEO och IEA. David Jonstad på Effektmagasin har skrivit "Oförberedda på det värsta" och "USA mörkar snar oljekris". Cornucopia har skrivit "Det verkliga och akuta problemet kan ni inte ducka" och "Sverige stoppar huvudet i sanden angående peak oil".

Läs även andra bloggar om , , , , ,

2009-11-09

Cannabis dåligt, hampa bra

Idag skriver SvD om att användningen av cannabis ökar bland unga. Man tar även upp en ny rapport från Folkhälsoinstitutet där man sammanställt den senaste vetenskapliga forskningen angående cannabisens skadeverkningar. Det är viktigt att fakta sammanställs, även om vissa kan tycka att det blir lite överdrivet. Till exempel kan man som Svensson påpekar i vissa fall ifrågasätta orsakssambanden - haschar man för att man har ett psykiskt problem, eller får man psykiska problem för att man haschar?

Jag har själv sett cannabisens skadeverkningar bland folk jag träffat. Det jag framförallt reagerat över är att regelbundna cannabismissbrukare tappar kontakten med verkligheten och inte utvecklas som människor. Ett skräckexempel var en bekant som började röka på regelbundet som femtonåring. När han var runt trettio år gammal slutade han sitt missbruk, men problemet då var att han fortfarande var som en tonåring. Det regelbundna cannabismissbruket hade fått hans personlighetsutveckling att stanna upp i femton år.

Men de skräckbilder som målas upp av cannabisdrogens farlighet får tyvärr sådana orimliga proportioner att de inte tas på allvar av många. Varför målas inte samma skräckbilder upp av alkohol, som är en betydligt mer spridd drog med betydligt allvarligare skadeverkningar för hela samhället? Förstå mig rätt - jag vill inte att cannabis ska göras lagligt, men jag tycker skräckpropagandan blir överdriven. Varför är just cannabis en inkörsport till tyngre droger? Är inte alkohol en betydligt bredare inkörsport till drogmissbruk? Eller nikotin? Jag har själv prövat alla tre av dessa droger och kan säga att det var ett helvete att sluta med nikotin, alkohol dricker jag fortfarande ibland vid festliga tillfällen, men inte regelbundet och aldrig så jag blir mer än salongsberusad, men efter cannabis känner jag inte något som helst sug. Även om cannabisruset var jättemysigt, så har jag inga problem att avstå, eftersom cannabis har bieffekter på hela ens liv. De som jag träffat som inte lyckas sluta med sitt cannabismissbruk skulle jag säga har problem av andra slag som gör att de fortsätter. Skulle det inte vara cannabis skulle det vara någon annan drog.

Hampaodlingens problem
Skräckbilderna av cannabisen som drog smittar tyvärr av sig på uppfattningen av en av människans främsta nyttoväxter, nämligen hampan. För dem som inte vet det så utvinns drogen cannabis ur hampa. Vissa sorter av hampa är speciellt förädlade för att ha höga halter av drogen. De sorter som istället odlas för sina andra nyttiga egenskaper, d.v.s. fröna eller fibrerna, har låga halter av drogen. Alltför låga för att kunna användas som drog. Varför då dessa restriktioner på hur hampa får odlas i Sverige? T.ex.
Du som vill odla hampa måste söka gårdsstöd för din hampaodling för att inte bryta mot narkotikalagstiftningen. All hampaodling som du inte söker stöd för betraktas som narkotikaproduktion.
Byråkrati i högform! Narkotikaproduktion - sår du lite hampa ur fågelfrö ska du vara bra skicklig om du lyckas få fram någon narkotika. Troligen beror restriktionerna på effektiv lobbying.

Men hampa är en kulturväxt med oerhörd potential för framtiden. För det första är fibrerna starka och mycket användbara. För det andra kan den användas som energigröda. För det tredje är fröna mycket näringsrika. Förutom att de innehåller mycket olja, så är hampan en av det fåtal kulturväxter vars frön innehåller protein som är fullvärdigt (de enda andra två jag känner till är sojabönor och quinoa). Detta innebär alltså att de innehåller alla essentiella aminosyror. Hampan är alltså en mångsidig nyttoväxt som borde ha en given plats i en värld som behöver anpassa sig till minskad oljeförbrukning. Därför borde reglerna kring hampaodling snarast ses över för att underlätta för den nyttiga hampan, samtidigt som man bibehåller något slags kontroll för att inte riskera drogodlingar. Nu verkar det ju i och för sig inte råda någon brist på cannabis i Sverige trots förbudet att odla drogen här, så om det skulle råka bli någon enstaka drogodling som slinker igenom ger det troligtvis bara ett marginellt bidrag till den svenska cannabismarknaden och kan knappast orsaka någon missbrukskatastrof. Då får jag nog anse att nyttan med friare regler för odling av industrihampa överväger riskerna. Sådärja - nu har jag stuckit ut hakan ordentligt, så jag kan få arga kommentarer från hela antihampalobbyn!

Läs mer om seriös hampaodling i Sverige på hampa.net.

P.S. Kineserna verkar ha förstått nyttan med storskalig hampaodling.

Läs andra bloggar om , , ,

Ljusare prognos från Borg

Finansminister Anders Borg skrev idag upp sin prognos för den svenska konjunkturen. Arbetslösheten når i år bara 8,5 procent istället för tidigare prognosens 8,9 och nästa år blir det bara 10,7 procent istället för 11,4. Jubel, jubel! "Den hälsosamme ekonomisten" är ännu mer optimistisk och lovar att äta upp sin golfmössa om arbetslösheten går över 10 procent. Vill han ha ketchup till den? Nå, för att återgå till Anders Borg...
- Vi har undvikit en depression och vi har inte fått en bankkris, men den ekonomiska politiken måste även i fortsättningen vara starkt expansiv så att vi kan förhindra att arbetslösheten biter sig fast, säger finansministern.
Fortfarande lite för tidigt för att ropa hej, anser jag, som fortfarande ser att många av grundproblemen i ekonomin ännu inte har åtgärdats, framförallt den globala kreditbubblan. Men finansministern har en poäng när han säger:
- För första gången på 40 år har Sverige gått igenom en allvarlig kris utan kollaps i de offentliga finanserna, säger Borg som tror att Sverige är ett av de länder som snabbast kommer att komma ut ur krisen.
Jo, Sveriges offentliga finanser är betydligt sundare än för flera andra industriländer. Men den nuvarande regeringen kan inte ta åt sig hela äran av det. Det beror på att Sverige från och med 1998 har haft fler och kraftigare plusår än minusår för statens finanser, så det är en längre process, där större delen faktiskt varit under socialdemokratisk regering.

Även BNP för i år blir enligt Borgs prognos inte så illa som befarat.
Enligt de nya prognoser Borg presenterade på måndagen blir BNP-tillväxten minus 4,9 procent jämfört med tidigare förväntade minus 5,2 procent för 2009.
Aaargh! "BNP-tillväxten minus 4,9 procent". Det där med "negativ tillväxt" får det att vända sig inom mig. Varför inte kalla det för BNP-krympning, när det är det?

Även för nästa år skrivs BNP-prognosen upp till 2,0 procent mot tidigare 0,6 procent. Inte tillnärmelsevis så mycket som aktiebörsen just nu verkar prisa in av betydligt högre tillväxt. Idag satte Stockholmsbörsen sitt årshögsta med cirka 55 procents uppgång sedan början av mars i år. Det krävs mycket bättre tillväxt än 2,0 procent för att leva upp till de förväntningarna. Besvikelsen på aktiemarknaden kan bli mycket stor om inte förhoppningarna infrias. Ju längre denna börsuppgång sedan början av mars fortsätter, desto större risk för att den nödvändiga korrektionen av börskurserna till verkligheten blir snabb, brutal och djup istället för långsam och grund. Vad är det t.ex. som gör att Electrolux skulle vara värt tre gånger så mycket nu som i början av mars i år? Inte en världsekonomi som växer i snigeltakt nästa år i alla fall.

Finansministern kom dock med en brasklapp.
Den hotbild som fortfarande finns kvar är ökade svårigheter i de baltiska länderna och en andra våg i finanskrisen.
Jo, det är just dessa risker jag också ser, förutom allt annat som jag tar upp på denna blogg, t.ex. högre oljepriser, situationen i USA, eller Spaniens ekonomiska problem.

Borg har en poäng till när han säger
Men Sverige har med de goda offentliga finanserna och ett högt privat sparande en fördel jämfört med många andra länder.
Absolut. Jag tror att Sverige kommer att drabbas ytterligare när vi ser finanskrisens fortsättning, men vi kommer troligen inte att drabbas lika illa som många andra länder. Stor brasklapp dock för vissa av våra bankers exponering mot Baltikum, som kan bli en kvarnsten runt Sveriges hals.

Läs även andra bloggar om , , , , ,

Bopriser och skuldsättning är något att oroa sig för

I torsdags utfrågades Riksbankschefen Stefan Ingves av Riksdagens finansutskott och sade att den senaste tidens uppgång i bostadspriserna inte är något bekymmer i dagsläget. Men enligt protokollet från Riksbankens senaste räntemöte var flera av hans kollegor mer oroade - bland annat talar förste vice riksbankschefen Svante Öberg om risk för en bostadsbubbla som kan få negativa effekter på hela ekonomin.

Däremot vill ingen av ledamöterna göra något åt saken. Ingves sade att han tittar på inflationsmålet och det är det som styr räntesättningen. Men det kanske är dags att justera inflationsmålet eller snarare inflationsmåttet.
- Vår bedömning är att det här inte är något att oroa sig för i dagsläget. Men bostadspriserna kan inte hålla på att stiga hur länge som helst. Samtidigt ser vi att räntorna på några års sikt kommer att ligga på en helt annan nivå. Penningpolitiken är inte specialdesignad för att hantera bostadsprisutvecklingen.
Men jag är oroad och jag anser att penningpolitiken borde ändras på något sätt för att även hantera bostadspriserna.

Ingves tycker att det räcker med vetskapen om att räntorna kommer att stiga för at dämpa uppgången i bostadspriserna. Det tror jag inte riktigt på. Räntorna är nu så låga att även om bostadsköpare prisar in en räntehöjning så blir det bostadsbubbla i
alla fall.
Han hoppas också på Finansinspektionens översyn av bankernas utlåning till hushållen, som kan leda till att amorteringskraven skärps och belåningsgraden begränsas.
Ingves vill också att politikerna ska göra något åt bostadspriserna, genom att förändra t.ex. fastighetsskatt, stämpelskatt och ränteavdrag. Men det lär vara en politisk omöjlighet med mindre än ett år kvar till valet. Det är dessutom alldeles för sent - bubblan är redan här. DN:s Johan Schück har kloka förslag:
En möjlighet kunde vara att sänka kapitalskatten och då också minska storleken på ränteavdragen. Reducerad avdragsrätt skulle dämpa hushållens intresse av att låna, vilket rimligtvis också borde hålla nere bostadspriserna.
Schücks förslag skulle premiera sparande framför lån, vilket ligger i linje med vad jag anser är sunt. Kanske dags att starta ett nytt politiskt parti - Sparpartiet? Både höger och vänster i dagens politik tycks ju vara rörande eniga om att låneekonomin ska fortsätta att gynnas, så här krävs en ny politisk kraft.

Ingves passade på att uttala en "vad var det jag sade" angående svenska bankers engagemang i Baltikum och säger att han varnade bankerna redan hösten 2007. Därmed lägger han ansvaret på någon annan - bankerna och i slutändan Finansinspektionen. Men hösten 2007 tycker jag är lite sent att varna. En man med så god insikt i ekonomin borde ha sett den baltiska bubblan mycket tidigare. Men världens riksbankschefer tycks ha gått i indoktrineringsskola för att inte se finansiella bubblor.

Vad gäller Finansinspektionen så är de tydligen oroade och tänker granska utlåningen till bostäder.
- Vi vill inte bara ställa frågor utan faktiskt också kontrollera hur banker och bolåneinstitut gör i praktiken. Det är därför vi kommer ta in alla de här stickproven, säger Lars Frisell.

Han är orolig för att hushåll som belånar sig för mycket nu när lånen är så billiga kan få stora problem om några år. Det faktum att hushållens skuldsättning har ökat det senaste året, enligt siffror från SCB, är också en oroande faktor.

- Vi vill veta hur bankerna gör sina kvar-att-leva-på kalkyler. Är de tillräckligt framåtblickande? Dubbelkollar de verkligen kundens inkomst och gör de stresstester för att se vad som händer om kunden blir arbetslös?

På tisdag nästa vecka kommer Finansinspektionen att berätta mer om bankkontrollen i samband med att FI presenterar sin rapport "Risker i det finansiella systemet". Om ytterligare någon månad räknar Lars Frisell med att granskningen ska vara klar.
Men dessa åtgärder kommer alldeles för sent. En sån här granskning skulle egentligen ha varit klar under våren. Vid närmare eftertanke borde granskningen ha gjorts för flera år sedan. Dessutom har jag en svag aning om att FI:s kontroll inte kommer att ge särskilt mycket konkret.

Om det inte var en bokreditbubbla tidigare, så är det definitivt en nu. Att utlåningen till småhus ökat 8 procent hittills i år och utlåningen till bostadsrätter med 15 procent under en av efterkrigstidens värsta kriser bådar inte gott. Statens bostadskreditnämnd (BKN) kom nyss med en rapport där man varnar för prisfall på bostäder. BKN konstaterar också att
Vid nuvarande ökningstakt för bolånen innebär ett prisfall på 10 procent på bomarknaden att ungefär var tionde låntagare i småhus och ungefär var femte låntagare i bostadsrätt riskerar få ett negativt bostadskapital, det vill säga skulden överstiger bostadens värde.

Ägare till bostadsrätter är mer högbelånade än villaägare och därmed mer utsatta för prisfall.
Det behövs alltså inte ens så stora prisfall som jag förutspår för att orsaka problem, utan det räcker med 10 procent. Skrämmande!

Häromdagen skrev också DN om att svenskarnas totala bolån fördubblats sedan januari 2004. Huvuddelen av kredittillväxten i landet har alltså gått till bostäder, inte till produktiva investeringar hos företag.
Hushållen är i år skyldiga en och en halv biljon kronor för sina bostäder
Totalsiffran (som blir cirka 165 000 kronor per person) säger dock inte hela sanningen, eftersom lånen är ojämnt fördelade.
Lån med bostadsrätter som säkerhet har ökat 200 procent medan villalånen ökat 80 procent.
Och ovanpå det kan man notera att bostadsrättspriserna är mer volatila.

Att boendekostnaderna tar lika stor andel av hushållsutgifterna nu som 2004 (25 procent) förklaras självklart till stor del av de låga räntorna. Svenskarna har i genomsnitt också fått högre inkomster. Men vad händer när inkomsterna sjunker och räntorna stiger? För den som blir arbetslös med ett stort bolån är det inte roligt.

Trots det låga ränteläget amorterar inte svenskarna bort sina lån utan tar alltså tvärtom på sig större lån. Cornucopia undrar "Vad hände med allt snack om att inflationen äter upp skulderna".
För att summera. Sedan 2004 har inflationen totalt varit 8%. Bostadsrätterna har stigit i pris med 59% i hela riket. Villapriserna har stigit med 40% i hela riket. Svenskarnas bostadsskulder i hela riket har stigit med 100%, fördelat på 80% för villor och 200% för bostadsrätter. Den som inte förstår att detta är en katastrofal skuldsättningbubbla är antagligen själv alldeles för högt belånad.
Frågan är bara hur man ska få folk att amortera? Det verkar inte räcka med tidningarnas varningar och goda råd.

Ekonomen Stefan Karlsson kommenterar också ökningen av bostadsbelåningen.
Detta bekräftar den bild jag tidigare givit på bloggen (bland annat här), om att Riksbankens lågräntepolitik skapar en ny bostadsbubbla.
Stefan har också tidigare kommenterat hur räntesänkningen inte haft den effekt som Riksbanken hoppats på, alltså att dra näringslivet ur krisen, utan istället urartat till bostadsbubbla och jämfört med vad som hände i USA.
Efter att en lågkonjunktur främst relaterat till kraftigt sjunkande investeringar i näringslivet bröt ut, reagerade centralbanken med att radikalt sänka räntorna på ett närmast panikartat sätt. Detta får ingen nämnvärt positiv effekt på näringslivets investeringar men gör däremot att utlåningen till bostadsköp ökar något som i sin tur bidrar till att en boprisbubbla börjar skapas.

Allt det ovanstående stämmer för USA 2001-02. Och för Sverige 2009. Historien återupprepar sig ofta.....
Är det bara svenskarna själva som inte ser vad som håller på att hända? För utomstående bedömare verkar det uppenbart. Ta till exempel följande inlägg från det irländska diskussionsforumet "The Property Pin".
The key statistic here is that the avg time to amortize a mortgage in Sweden is 91 years!
That's even more crazy than in Ireland.
Also, they have invented terms here to get people to loan more money.
They divide up your house price into
(1) 10% cash contribution
(2) 20-30% top loan (that you nowadays should amortize)
(3) 60-70% bottom loan (that nobody here ever amortizes) The notion of a bottom-loan is part of the jargon here, which is shocking. Even at a variable rate of 1.5%, people aren't paying off their capital. They loan max and then see what they can buy. Same as happened in Ireland.
What is interesting is that even with increasing unemployment, stagnant wages prices are rising.
Nearly all loans are now variable and people don't amortize. Classic bubble.
Irländarna vet ju vid det här laget mycket väl hur en bostadsbubbla ser ut och har även fått känna av effekterna av dess spräckande.

En annan aspekt på detta med bolånen är den fördelningspolitiska. Fredrik Andersson, professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, tar upp detta i en intervju för Sydsvenskan.
Fredrik Andersson ser en stor nackdel med de låga räntorna. Fördelningspolitiskt är det orättvist.
- Det innebär ett mycket aktivt gynnande av personer och hushåll med stora bolån, säger Fredrik Andersson.

Det är ofta hushåll med stora inkomster som kan och får låna höga belopp till bostäder. Räntesänkningarna innebär stora lättnader för den gruppen och gör samtidigt att fastighetens värde stiger.
Vi sparare känner oss missgynnade - ännu ett argument för att starta Sparpartiet. Det är ju även så att den som har stora inkomster och/eller förmögenhet har möjlighet att ta större lån och därmed öka sin hävstång mot marknaden, något som även Cornucopia berör idag när han tittar på vilka kommuner i Sverige som har invånarna med de största skulderna. Inte förvånande ligger t.ex. Danderyd i topp. Men när bostadspriserna vänder neråt kan det slå hårt även mot de "rika" just på grund av att de har större lån.

Sammanfattningsvis känner jag mig orolig för den utveckling som just nu pågår i Sverige. Riksbanken kraftiga räntesänkningar har inte haft avsedd effekt, utan istället eldat på den svenska bostadsbubblan och med den kreditbubblan för svenska privatpersoner. Dessutom har den gött bankerna, som kan tjäna stora pengar på förmånliga lån från Riksbanken. Undrar just hur Ingves ska förklara detta för svenska folket. Bankerna har ställt till det för sig genom oansvarig långivning i t.ex. Baltikum, men får lite plåster på såren genom att Riksbanken gör det oerhört förmånligt för dem att låna ut i Sverige. Det här är inte den politik som jag vill se!

Politikerna måste sätta stopp för Riksbankens vansinniga experiment. Gör inte de nuvarande politikerna något får vi väl starta Sparpartiet!

(Tack för länktips till Fredrik S och Kons)

Läs även andra bloggar om , , , , , ,