2015-05-11

Kontantlöst Danmark? Och Sverige?

Jag läser att Danmark är på väg att släppa kravet att ta emot kontanter, vilket skulle föra dem ännu ett steg på vägen mot att bli ett kontantlöst samhälle.
Finansrådet, en lobbygrupp från den danska finansbranschen, säger att förändringen skulle befria butiker från kostnaderna för säkerhet och bördan av att handha mynt och sedlar.
Notera vilka det är som driver på utvecklingen: Finansbranschen. Det är också de som tjänar på att folk betalar med kort eller mobillösning istället för med kontanter.

Nu finns vad jag vet inget lagkrav på att svenska butiker, restauranger och andra företag ska ta emot kontanter som betalning, så Sverige befinner sig i princip redan på det stadium dit Danmark är på väg. Dock har jag hittills inte råkat ut för någon butik eller restaurang som inte tar kontanter, även om jag hört talas om att det ska finnas åtminstone någon restaurang som inte tar kontanter.

Apropå kontanter är den undersökning intressant som DN refererade i mars.
Nu visar en undersökning att 84 procent av svenskarna anser att det är det är bankernas uppgift att sörja för att kontanthanteringen fungerar i samhället fungerar. Bara 8 procent svarar nej på frågan anser du att en bank för tillhandahålla kontanter (insättning och uttag av kontanter)?

Enligt undersökningen, gjord av YouGov på uppdrag av Forex, anser nära 70 procent av de tillfrågade att det blir ett problem om tillgängligheten av kontanter minskar.
Notera dock även här att det kan finnas särintressen representerade i att det är Forex (som har mycket kontanthantering) som givit uppdraget att utföra undersökningen. YouGov är inte heller kända för att vara de mest pålitliga vad gäller undersökningsresultat. Icke desto mindre är det intressant att det är ett överväldigande ja till att banker bör fortsätta med kontanthantering.

Jag noterar också att bankerna kan vara på väg att höja kortavgifterna, framförallt för köp för mindre belopp. Vi får se hur det blir med det. Hursomhelst skulle det säkerligen vara positivt då fler isåfall skulle använda kontanter för mindre betalnignar.

För att läsa mer om kampen mellan kontanterna och bankerna (som vill ha kontantlöst) kan du gå till Kontantupproret. Ett tips är också att "gilla" Kontantupprorets Facebook-sida för att få nyheter om kontanterna.

Tillägg: Läs även om Småföretagarnas riksförbunds undersökning om medlemmarnas problem med kontanter. Sju av tio småföretagare skulle inte kunna ta betalt utan kontanter. Varannan småföretagare är orolig för hur dagskassan förvaras mellan insättningarna. 85 procent av deras kunder vill också kunna betala kontant. Om kontanterna försvann helt svarar var femte företagare att de då helt enkelt skulle tvingas lägga ner sin verksamhet.

2015-05-07

Grekiska banker mer eller mindre avstängda från omvärlden

Häromdagen skrev jag om hur bankkontona på grekiska banker raskt tömts. Nedan ser ni hur totalsumman pengar på grekiska bankkonton förändrats sedan landets inträde i euron 2001.
Toppen noterades år 2009 och de senaste månaderna har närmast liknat en uttagsanstormning.

Nu är dock detta inte det värsta, utan det är att de grekiska bankerna nu är i princip utestängda från interbankmarknaden, se diagrammet nedan.
Ännu finns bara data fram till mars, men de senaste månadernas skarpa fall är högst anmärkningsvärt. Få banker vågar alltså befatta sig med de grekiska bankerna och de minimerar sin exponering mot Grekland. Detta märks nu också på att grekiska banker har problem med valutahandel eftersom andra länders banker är högst restriktiva i sina mellanhavanden med grekiska banker.

Så hur överlever de grekiska bankerna? Svaret är ELA (Emergency Liquidity Assistance). I diagrammet nedan ser nu hur mycket nödlikviditet Greklands centralbank försett de grekiska bankerna med.
En kraftig uppgång de senaste månaderna - mer än vad kontoinnehav och interbanklån minskat. ELA är dock beroende av Europeiska centralbanken ECB:s välvilja. Utan tillstånd från ECB får Greklands centralbank inte ge ELA till de grekiska bankerna.

Det är som jag ser det bara en tidsfråga innan Greklands banksystem kollapsar på något vis, förutsatt att inget mirakulöst inträffar i förhandlingarna mellan Grekland och EU.

Att omvärldens banksystem nu har så låg exponering mot Grekland underlättar förstås för EU att klippa bort Grekland.

Men en "grexit" från euron och/eller grekisk betalningsinställelse skulle ändå skapa stor finansiell oreda. Grekiska staten har totalt 313 miljarder euro i skulder (vilket motsvarar 175 procent av årlig BNP). Andra europeiska länder äger 53 miljarder av dessa skulder, Eurozonens stabilitetsfond EFSF äger 142 miljarder av dem, ECB äger 27 miljarder och IMF drygt 30 miljarder.

2015-05-06

Kaliforniens torka: hårdare vattenrestriktioner

För en månad sedan skrev jag att Kaliforniens torka blir betydligt värre i år och hur vattenrestriktioner införts av delstatsregeringen. Läget nu ser inte bättre ut, utan förväntas bara förvärras under sommaren. Det framgår tydligt om man jämför senaste kartan över årets torksituation med hur det såg ut vid samma tid förra året.
98 procent av Kaliforniens yta befinner sig i torka och 47 procent i exceptionell torka. Så här såg det ut för ett år sedan:
Nu har delstaten infört ännu strängare restriktioner för vattenanvändningen. Enligt de nya reglerna måste varje kommun skära ner sin vattenanvändning med 36 procent jämfört med 2013. Dessa regler gäller inte jordbruket, som förbrukar omkring 80 procent av Kaliforniens vatten, men jordbruket drabbas ändå hårt, då de får sin vattentilldelning nedskuren kraftigt i alla fall. I vissa fall har jordbruk tvingats helt sluta ta vatten som de normalt tar från vattendrag.

Förra veckan beslöt en appellationsdomstol att den prissättning som San Juan Capistrano använde för att stimulera vattenbesparing var olaglig. Stadens vattenverk hade (liksom två tredjedelar av Kaliforniens vattenverk) en prissättning som gör vattnet stegvis dyrare ju mer man använder. Detta bryter mot en lag från 1996, som förbjuder avgifter på fastighetsägare som inte är proportionerliga mot individens andel av kostnaden för tjänsten. Beslutet förbjuder inte stegvis dyrare vatten avgifter i sig, men den kan leda till fler överklaganden och vattenverken lär syna sin prissättning för att säkerställa att den följer lagen. Frågan är då hur effektiv prissättningen kan bli för att Kalifornien ska spara på vatten. Stegvis högre priser är nämligen ett mycket effektivt sätt att spara vatten.

Extrem risk för skogsbränder
Inför sommaren är det oroande att minst 12,5 miljoner träd dött i Kaliforniens statliga skogar på grund av torkan. Forskare har funnit över 400 000 hektar med döda träd. Detta ökar kraftigt risken för stora skogsbränder. Förutom döda träd finns en massa annat bränsle i markerna i form av död vegetation. Normalt vid denna tid på året är skogarna gröna och frodiga efter vinterns nederbörd.

Den extrema risken för skogsbränder har tvingat Kaliforniens brandkårer att utöka sin personal, eftersom varje liten eld snabbt kan utvidgas till en stor brand.
Till situationens allvar bidrar även att man har hållit skogsbränderna i schack under det senaste århundradet, vilket tillsammans med skogsbruket har gjort att skogarna är betydligt tätare nu än för hundra år sedan. De tätare skogarna gör träden känsligare då de konkurrerar om begränsad vattentillgång.

De döda och döende träden är också känsligare för angrepp av barkborrar. Till detta bidrar också att träden är svagare på grund av tätare skogar.

Senast man såg så många döda träd var under 1970-talets torka, då uppskattningsvis 14 miljoner träd dog 1975-1979. Om dagens torka fortsätter kommer antalet döda träd att bli fler.

Vatten från oljeindustrin
Eftersom Kaliforniens jordbrukare desperat söker efter vatten, så har några tagit till att börja använda restvatten från oljefält för bevattning av grödor. Problemet är bara att ingen riktigt vet hur mycket olika kemikalier som finns i detta vatten och hur mycket av dessa som tas upp av grödorna. Jordbrukare säger att "alla kan känna lukten av petrokemikalierna i bevattningsvattnet", men de hoppas att det ska gå bra ändå.

Fler skadeinsekter
Värmen och torkan bidrar också till att det blir fler skadeinsekter och svampar som drabbar jordbruket. En effekt är också att insekter flyr från normalt grön men nu uttorkade naturområden till jordbruksområden, där de ställer till skador.

Det finns dock vissa positiva effekter av det varmare vädret. Flera jordbrukare har sått och planterat grödor flera veckor tidigare än normalt. Även grödor såsom jordgubbar kan skördas betydligt tidigare än normalt.

Fiskodlingar har drabbats hårt av vattenbrist, men även av varmare vatten, som många fiskarter inte tål. Vissa fiskodlingar har fått stänga ner helt.

Det är inte bara jordbruket som drabbas i Kalifornien, utan dess vilda djur drabbas också av torkan.

Torkan ger hälsoproblem
Torkan ger också smutsigare luft på grund av damm och bränder, vilket kan öka olika lungsjukdomar.

Det varmare klimatet ökar också förekomsten av sjukdomar som annars förekommer i varmare områden, såsom West Nile-feber.

Även Coccidioidomykos kan komma att öka.

2015-05-04

Färre vill ha pengar i grekiska banker

Som jag har skrivit tidigare så blir läget alltmer desperat för grekiska staten. Det gäller även de grekiska bankerna. Följande diagram över tillgodohavanden hos grekiska banker säger allt (observera att diagrammets y-axel inte börjar på noll).
Den kraftiga nedgången 2009-2012 gick i en jämn men långsam takt. Denna trend bröts 2012 och sedan låg summan av pengarna på grekiska bankkonton tämligen still fram till slutet av 2014, då en katastrofal dykning påbörjades - något som närmast ser ut som en uttagsanstormning.

Förutom att de greker som kan flyttar ut sina pengar ur landet torde nedgången bero på att Greklands ekonomi gått dåligt och både privatpersoner och företag har mindre pengar och många har tvingats att leva av sina sparpengar.

2015-04-29

Saudiarabien, Ryssland, oljepriset och gas

Bloggrannen Olja för blåbär skriver idag om hur Saudiarabien har ökat sin oljeproduktion till rekordnivå i mars. Detta trots att oljepriset då låg på 52-62 dollar per fat mot runt 120 dollar per fat vid senaste rekordnoteringen i april 2013. Saudierna verkar alltså på allvar försöka att svälta ut sina konkurrenter och då framförallt de som har högre produktionskostnader per fat, såsom USA:s skifferolja (som redan kraschat). Samtidigt straffar man också de investerare som eventuellt skulle vara sugna på att investera i den skifferoljebransch som nu är en förlustbransch.

En annan bloggranne, Den hälsosamme ekonomisten, noterar att ryska gasbolaget Gazproms vinst nästan är utraderad och "Gazproms försäljning minskat från 4 600 miljarder rubel till 3 099 miljarder rubel. Med hänsyn tagen till växelkursen är det ett tapp på 65 procent".

Gazprom producerar även olja, framförallt genom dotterbolaget Gazprom Neft och är Rysslands tredje största oljebolag. Vinsten för Gazprom Neft föll 32 procent förra året.

Största ryska oljebolaget Rosneft (till 70 procent statsägt) fick se sin vinst falla med 10 procent för 2014. Sista kvartalet ökade vinsten jämfört med tredje kvartalet, men det berodde på ett bokföringstrick där bolaget ignorerar valutakursrisker.

Näst största ryska oljebolaget Lukoils vinst föll med 39 procent förra året.

Även det statsägda oljetransportföretaget Transnefts vinst minskade förra året.

De ryska oljebolagens minskade vinster är självklart orsakade av att oljepriset fallit kraftigt. Rysslands oljeproduktion var 2014 den största sedan Sovjettiden med 10,58 miljoner fat per dag. Trots detta föll exporten med 5 procent. Samtidigt ökade oljeexporten till Kina med 43 procent - det blir då mindre olja över till oss i Europa.

Oljan och gasen påverkar Rysslands ekonomi starkt och landet är på väg mot recession. "Rysslands BNP beräknas - räknat i US-dollar - minska med 40 procent från 2011 till 2015" påpekar Den hälsosamme ekonomisten. Omkring hälften av Rysslands statsbudget finansieras av olja och gas. Att det går dåligt för Ryssland är för Saudiarabien en positiv bieffekt av låga oljepriser, då Ryssland är lierade med och vapenleverantör till bland annat ärkefienden Iran.

P.S. Johan och Robert som skriver bloggen Olja för blåbär har nyss gett ut en bok med samma namn. Jag har börjat läsa den och återkommer med en recension när jag läst färdigt, men redan nu kan jag säga att boken är att rekommendera för den som vill ha något lättläst om världens oljehistoria och nuvarande oljeknipa. Kanske en bra födelsedagspresent till dina tillväxttroende vänner?

2015-04-24

Kinas börs WTF?

ZeroHedge presenterar dagens WTF-diagram, nämligen antal aktiehandelskonton som öppnas varje vecka i Kina:

Det är som synes omåttligt populärt och slår nu alla rekord. Mer än 10 miljoner nya aktiehandelskonton har öppnats sedan årsskiftet. Den senaste veckan öppnades nästan dubbelt så många aktiehandelskonton som veckan innan! Bidragande kan i och för sig vara att varje person nu tillåts ha mer än ett konto, vilket är en nyhet sedan en vecka.

Hur många "vanliga kineser" ska lockas in i bubblan innan den brister? Sex procent av investerarna anges vara analfabeter och två tredjedelar av dem sägs ha lämnat skolan vid 15 års ålder eller tidigare.

Nedan ser ni Shanghai-börsens index de senaste tre åren.

Inget slut ännu på den senaste (uppenbara) bubblan. Shanghai- och Shenzhen-börserna har fördubblats i värde sedan i somras. Detta samtidigt som Kinas BNP-utsikter inte sett så dåliga ut de senaste 25 åren och ekonomin visar många tecken på att sakta in. Kinas aktier värderas nu mer än dubbelt så högt i förhållande till vinsterna som USA:s aktier under dotcom-bubblans topp.

Och mängden lån för aktiehandel har mer än trefaldigats det senaste året. Mängden krediter för aktiehandel ligger nu på 8,2 procent av de tillgängliga aktiernas värde, vilket är bland de högsta nivåer som noterats på någon av världens aktiermarknader de senaste decennierna.

Hur länge kan galenskapen fortgå? Inte så länge till, tror jag.

2015-04-20

Alltmer desperat för grekiska staten

Idag kunde vi läsa att Greklands premiärminister Alexis Tsipras beordrat lokala myndigheter att deponera sina banktillgodohavanden hos Greklands centralbank. Grekiska staten är i desperat likviditetskris och behöver nu alla pengar de kan få tag på. Redan tidigare har de "lånat" pengar från pensionsfonder och andra delar av offentliga sektorn.

Grekland har 313 miljarder euro i skulder, som vi med säkerhet kan säga inte kommer att betalas tillbaks i sin helhet. Finansminister Yanis Varoufakis träffade i fredags juristen Lee Buchheit, som hjälpte Grekland att skriva ner sin statsskuld 2012. Man kan nog ana vad de diskuterade...

IMF har meddelat att de inte tänker låta Grekland skjuta på skuldbetalningarna till dem. Nästa betalning förfaller 12 maj - förra betalningen som var 9 april klarades med ett nödrop.

Det kan gå att skrapa ihop tillräcklig likviditet för att grekiska staten ska klara sig förbi 12 maj, men det blir inte lätt. Vi ska dock vara medvetna om att den grekiska regeringen har allt att vinna på att framställa situationen som så dålig som möjligt. Med sådan skrämseltaktik kan man försöka bättra på förhandlingsläget mot övriga euroländer. Finansminister Varoufakis varnar också för effekterna för övriga eurozonen av ett grekiskt utträde.

Redan nu görs säkerligen förberedelser för åtgärder att vidta vid ett grekiskt utträde ur euron. Exempelvis utreder ECB vad som skulle hända om Grekland börjar betala löner, pensioner med mera i skuldväxlar, som då de facto blir ett slags andra valuta i landet. ECB skulle då kunna ta det som ursäkt för att med hänvisning till regelbrott sparka ut Grekland ur euron. Om inte Grekland hinner före och lämnar euron själva.

Det ser alltmer ut som om det blir en statsbankrutt och utträde ur euron för Greklands del. Till och med Carl Bildt tar bladet från munnen nu när han inte längre är utrikesminister och säger att en grekisk statsbankrutt ser ut att vara oundviklig. Han borde veta, så insyltad som han är i maktens korridorer.

Så vad ska vi tro - när händer det och hur?

Datumet är svårt att säga - troligen kan grekiska staten fortsätta att skrapa ihop likviditet ett tag till genom att "råna" olika offentliga institutioner och statsägda företag. Som det ser ut nu kan Grekland klara sig över 12 maj, men kanske inte så länge till. Som sagt var så har dock grekiska staten allt att vinna på att som skrämseltaktik överdriva likviditetskrisen. Jag gissar att den grekiska regeringen inte kommer att låta sig sparkas ut ur euron av ECB, utan istället kommer att ta initiativet själva. På så sätt vinner de fördelen att de själva är förberedda men inga andra.

Tillvägagångssättet blir troligen att stänga alla bankkontor och stänga gränserna för valutarörelser, samtidigt som man deklarerar att man skriver ner statsskulden. Jämför hur det gick till när Cypern fick bankkris för drygt två år sedan. Då var dock eurozonens styrande de som dikterade villkoren - denna gång tror jag inte att det kommer att bli så, utan att den grekiska regeringen vill visa sig handlingskraftig och behålla initiativet själva. Att de visar handlingskraft är nämligen det enda som kan rädda dem undan den folkliga vrede som ofelbart kommer att utbryta när bankerna stänger. Som sagt är det också fördelaktigt för regeringen att vara förberedda medan övriga EU drabbas av en obehaglig överraskning.

De flesta förväntar sig nog att Grekland kommer att utnyttja någon långhelg till att göra statsbankrutt (spekulationerna gick om att det kunde ske under den ortodoxa påsken för drygt en vecka sedan), men det tror inte jag. 1 till 3 maj eller 30 maj till 1 juni skulle vara "passande" långhelger enligt denna teori. Snarare kommer man (tror jag), i syfte att behålla initiativet att låta beskedet komma vid någon helt överraskande tidpunkt, exempelvis en tisdagskväll i mitten av maj. En statsbankrutt och bankstängning är nämligen redan en så brutal chock för landet att det inte kommer att göra någon större skillnad om man håller stängt några vardagar istället för att utnyttja en helg.

En fördel för den grekiska regeringen att göra något överraskande vid en oväntad tidpunkt är förstås att man kommer att ställa till en rejäl oreda på övriga Europas finansmarknader och därmed kan säga "vad var det vi sade - ni skulle inte ha låtit det gå så här" och därmed också kunna skylla på en extern "fiende".

Carl Bildt uttrycker också oro för att Grekland ska bli en "failed state" (kollapsad stat) och det är inte utan att även jag hyser en oro för att det kan bli så. För vad kommer militären att göra? De kan rida på den folkliga vreden och ta över. Det vore minst sagt "intressant" med en kollapsad stat inom EU, något som skulle gå på tvärs mot alla EU-nomenklaturans stora ord om det goda och demokratiska Europa. Lägg till detta att Grekland är med i försvarssamarbetet NATO. Hur skulle NATO hantera en kollapsad stat bland sina medlemsländer?