2015-01-21

Prepping goes P3!

Via bloggrannarna Swedish Prepper och Centrifugen.se fick jag tipset om att prepparen Urvaken var med i Morgonpasset i P3. Detta program är mycket lyssningsvärt och finns att avlyssna på Sveriges radios hemsida och är 41 minuter långt. Särskilt tycker jag om detta program eftersom Urvaken är väldigt avslappnad och radiomässig. Han passar väl in i jargongen i Morgonpasset utan att för den skull bli oseriös.

Urvaken tar upp viktiga saker angående personlig krisberedskap såsom ansvarsprincipen, GHB (Get Home Bag) eller EDC (Every Day Carry), samt effekterna av ett längre strömavbrott.

Så ta nu och lägg 41 minuter på att lyssna på programmet medan du kollar upp hur det står till med din personliga beredskap. Ett tips är också att läsa Civilförsvarsförbundets sidor med tips och råd för olika typer av tänkbara krissituationer.

Och glöm inte STOP - Stanna Tänk Orientera Planera. Detta är grunden i all krishantering.
  • Stanna. Innan du gör något förhastat eller i panik, stanna upp och genomför följande steg.
  • Tänk. Tänk igenom vad som har hänt och din situation, utrustning med mera.
  • Orientera. Var är du? Behöver du ta dig därifrån eller kan du stanna kvar?
  • Planera. Till sist är det dags att göra upp en handlingsplan för hur du ska agera. Du behöver kanske också tänka ut en plan B att ta till om något skulle gå fel med plan A.

Kanada sänker överraskande räntan

Kanadas centralbank sänkte idag oväntat styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent, med hänvisning till risker för finansiell instabilitet och alltför låg inflation. Kanada är en stor oljeexportör, så det var kanske inte helt oväntat för den insatte att även Bank of Canada (BOC) skulle börja oroa sig för ekonomin. I december sänkte den norska centralbanken styrräntan med liknande argument.

BOC har nu sänkt sin prognos för årets BNP-tillväxt från 2,4 procent till 2,1 procent. Under första halvåret väntas årstakten för BNP-tillväxten sakta ner till 1,5 procent. BOC:s prognos bygger dock på ett oljepris på runt 60 USA-dollar per fat och WTI-oljan ligger just nu långt under detta på 48 dollar per fat och uppvisar ännu inga tecken på en vändning av den snabbt sjunkande trenden sedan i somras. BOC tror (hoppas) dock på att oljepriset på "medellång sikt" kommer att vara högre. Jag gissar att BOC kommer att få skriva ner Kanadas BNP-tillväxt ytterligare.

Den kanadensiska dollarn (CAD) försvagades såklart på beskedet, men det är en del av en längre trend mot svagare CAD, som nu handlas till nästan lika svag valutakurs mot USA-dollarn som 2009.

Apropå oljeexporterande nationers valutor så noterar jag att Nigerias valuta naira tappar snabbt i värde. Afrikas folkrikaste nation Nigeria devalverade i november till 168 naira/dollar, samtidigt som man höjde styrräntan, men de senaste dagarna har den nigerianska centralbanken uppenbarligen tappat kontrollen, då nairan bröt igenom centralbankens gräns på 176 naira/dollar till nu runt 190 naira/dollar.

Från likaledes oljeexporterande Venezuela rapporteras att president Maduro kan överväga devalvering av valutan bolivar. Bolivaren handlas på den svarta marknaden till en betydligt svagare kurs mot USA-dollarn än den officiella kursen.

För tillfället drabbar det fallande oljepriset mest oljeexporterande länder, men i förlängningen lär det ha effekter på övriga världsekonomin, inklusive Sverige. Vi får se vilka. Jag ska försöka spara några lämpliga citat från veckans ekonomiska toppmöte i Davos, för att ha på lager att plocka fram senare i år när saker och ting går åt pipan.

Redan nu har dock IMF fortsatt att skriva ner sina prognoser för årets globala BNP-tillväxt från 3,8 till 3,5 procent.

2015-01-16

Sparmat för fattiga månaden (2)

Nu går vi in i den fattigaste delen av "fattiga månaden" januari, eftersom det för de flesta är en hel vecka kvar tills man får lön. Jag tänkte därför köra del två av "sparmat för fattiga månaden" (del 1 hittar du här). Det blir en repris på ett favoritrecept.

Soppa på svarta bönor
800-1000 gram svarta bönor
3 lagerblad
3 vitlöksklyftor
1 tsk salt
½ tsk spiskummin
½ burk passerade tomater

Tillbehör: olivolja, cayennepeppar, bröd

Skölj och lägg svarta kokbönor i blöt över natten. En hel påse brukar vara 800-1000 gram. Ta en tillräckligt stor skål och mycket vatten - bönorna sväller. Dagen efter häller du av blötläggningsvattnet och häller i bönorna i en gryta. Häll på vatten så att det täcker bönorna väl och koka upp. Skumma av det skum som bildas i början av kokningen. Låt sen puttra under lock på lägsta värme i en timme.

Tillsätt då tre lagerblad, tre pressade vitlöksklyftor, en tesked salt, en halv tesked spiskummin och 200-250 gram passerade tomater. Låt sedan puttra en timme till. Kolla då och då under kokningen så att vattnet fortfarande täcker bönorna väl och tillsätt eventuellt lite mer. Orsaken att man tillsätter salt först efter en timme är förresten att om det är med från början kan bönornas skal bli hårda.

När det kokt färdigt tar du fram rotfruktsstampen och stampar runt i grytan så att bönorna blir lite mosade. Alternativet är förstås att köra runt lite med stavmixer, men då bör du först plocka ut lagerbladen. Avsmaka soppan och tillsätt eventuellt mer salt.

I sopptallriken tar sedan var och en på olivolja och cayennepeppar efter egen smak. Servera soppan med hembakt bröd och valfri grönsak.
Sammanlagd koktid är alltså två timmar, så detta kanske inte är något man lagar på vardagar, utan istället på helgen. Det blir ju en ganska stor sats soppa med detta recept, men såna här soppor är perfekta att frysa in i portionsburkar och ta fram senare. Billigare mat än så här får man leta efter.

2015-01-15

Mer om Polen och schweizerfrancen

Idag fick som ni säkert sett finansmarknaderna en käftsmäll när schweiziska centralbanken tog bort valutakursgolvet mot euron. Jag nämnde att polska banker och bolåntagare kan drabbas, då 46 procent av bolånen är noterade i schweizerfranc. Nu kommer lite mer kött på benen.

Warsawa-börsen är i skrivande stund ner 1,8 procent från igår, trots att de flesta övriga av världens börser nu ser ut att ligga på plus igen. Framförallt har banker fallit - Polens största bank PKO Bank Polski samt den tredje största banken Bank Zachodni WBK (BZW) är båda ner runt 6 procent.

Den polska valutan zloty har fallit omkring 18 procent mot schweizerfrancen, men bara omkring 1 procent mot euron. Det är dock hur mycket den fallit mot schweizerfrancen som är intressant för hur hårt det kommer att drabba bankerna och bolåntagarna.

Chefen för mBank, tyska Commerzbanks polska avdelning, ser sig tvungen att gå ut och säga att "det finns ingen orsak till oro för polska banker. Situationen kommer att stabiliseras inom en vecka". Bara det faktum att han känner sig tvungen att säga det borde inge oro för de polska bankerna.

Även Ungern kommer troligen att drabbas på liknande sätt då de också har en stor andel bolån i schweizerfranc. Eftersom ungerska staten drivit igenom (för bankerna) hårda lagar för banklån i utländsk valuta kommer dock effekterna för Ungern inte att bli lika svåra som för Polen.

De mest exponerade av de polska bankerna sägs av en analytiker vara Getin Noble Bank, BPH, Millennium, mBank, BZW och PKO, men han anser att de två sistnämnda är starka nog för att kunna leva med problemet.

Källor i Warszawa säger att det nu kan bli tryck på regeringen att införa något slags hjälp för de låntagare som har lån i schweizerfranc, särskilt som det är president- och parlamentsval i Polen i år.

Käftsmäll från Schweiz

Världens finansmarknader har alltså som jag skrev nyss fått sig en rejäl käftsmäll från Schweiz nationalbank SNB då de plötsligt tog bort valutagolvet på 1,20 schweizerfranc per euro. Så här står det i SNB:s pressrelease:
"Växelkurstaket infördes under en period av exceptionell övervärdering av schweizerfrancen och en extremt hög nivå av osäkerhet på de finansiella marknaderna"
SNB har just genom sitt agerande troligen återskapat en "extremt hög nivå av osäkerhet på de finansiella marknaderna". Så är inte bara schweizerfrancen tillbaka på ungefär samma kurs som innan valutagolvet infördes, utan även tillståndet på de globala finansiella marknaderna.

Några citat som visar chocken och paniken på finansmarknaderna:

"Det kom som en blixt från klar himmel" Stefan Mellin på Danske Bank

"Som om miljoner makrohedgefonder plötsligt skrek ut i skräck och plötsligt tystades" ZeroHedge

"jag saknar ord" ... "dagens åtgärd från SNB är en tsunami; för exportindustrin och för turismen, och slutligen för hela landet" Nick Hayek, VD för schweiziska klocktillverkaren Swatch

"Det sätter igång panik över alla tillgångsslag" Lex van Dam, hedgefondsförvaltare

"Stora förluster i euro-franc-affärer skapar panikförsäljning och 'deleveraging' [minskad belåning för att minska hävstång] över hela linjen" Chris Beauchamp, marknadsanalytiker på IG

Som sagt - vilka har hamnat på "fel sida" av denna jättelika överraskning för finansmarknaderna? Svaret får vi se de närmaste dagarna.

Några som vi omedelbart kan se drabbas är polska banker, som har runt 46 procent av sina bolån i schweizerfranc! Inte då bara bankerna förstås, utan även deras bolånekunder.

Och jag beklagar verkligen alla som köpt en semesterresa till schweiziska alperna och nu får se sin resebudget spräckt.

Schweiz nationalbank skapar kaos!

Igår skrev jag att Sverige kan bli först med att experimentera med negativ styrränta, men det stämmer ju inte, då Schweiz nationalbank SNB redan tidigare hade en styrränta på -0,25 procent. Idag har SNB chockat finansvärlden då de sänkte styrräntan till -0,75 procent och samtidigt slopade valutagolvet mot euron på 1,20 CHF/EUR. Valutagolvet hade tillämpats sedan september 2011. I diagrammet nedan över valutakursen CHF/EUR de senaste fem åren utmärker sig dagens stapel genom att öppna på 1,201, därefter tappa nästan 30 procent ner till 0,8473 och sedan gå upp igen 23 procent. Inom en dag är detta enorma rörelser för en av världens större valutor.

Frågan är nu vilka aktörer som blev fångade på "fel sida" av schweizerfrancens plötsliga stärkning. I april 2012 skrev jag:
Världens valutaspekulanter har nu fått en fantastisk möjlighet att sälja av schweizerfranc vid 1,20 mot euron - det är ju garanterat "säkert" då SNB kommer att intervenera vid denna nivå. Med hög belåning kan man säkert göra finfina affärer på bara minimala uppgångar och många valutahandlare kommer troligen att ta denna chans till "gratispengar". Det kommer att funka jättebra ända tills det inte funkar längre - den dag då SNB plötsligt ändrar sig och släpper sin spärr - då blir det istället en jättedålig affär.
Några har säkert också gjort väntade eller oväntade jättevinster idag.

Schweizerfrancens kraftiga rörelse har självklart smittat av sig till övriga finansmarknader - aktiemarknaderna startade dagen på plus, men gick raskt ner på minus. I skrivande stund ligger Stockholmsbörsen runt nollan jämfört med igår.

Vi får se vad sluteffekten blir. Imorgon är det januaris optionslösendag, och det brukar finnas starka intressen som vill driva upp aktiekurserna till dess. Vi kan alltså säkert se fram emot stor volatilitet de närmaste dagarna.

En annan sak som kommer att ge volatilitet på världens finansmarknader är förstås att alla som fångats på "fel sida" av schweizerfrancens stärkning och dessutom är investerade med någon form av hävstång de närmsta dagarna riskerar att drabbas av "margin calls" och tvingas att sälja av olika tillgångar för att kunna betala tillbaks sin belåning. Vilka tillgångar som säljs av är svårt att förutsäga.

2015-01-14

Deflation eller inflation?

Igår rapporterade SCB att prisinflationen mätt med KPI fortfarande är negativ. Däremot är prisinflationen mätt med KPIF (som räknar bort ränteförändringar) fortfarande svagt positiv, om än en bra bit under Riksbankens inflationsmål på 2 procent per år. I diagrammet nedan ser ni 12-månadersförändringen för KPI och KPIF, samt även Riksbankens reporänta.
Det finns uppenbarligen en väldigt stark underliggande trend av prisdeflation, eftersom Riksbanken har hållit på att sänka styrräntan sedan december 2011 och (pris)inflationstakten ändå fortsatt att sjunka.

Notera dock att som Cornucopia påpekar är det ingen "dålig" deflation. Priserna sjunker eller stiger väldigt lite, men våra löner fortsätter att stiga - reallönerna steg från 2012 till 2013 med 2,0 procent för arbetare och 2,8 procent för tjänstemän. Riksbanken och även dess belackare är dock uppenbarligen oroade över att just det inflationsmått man valt inte når upp till det godtyckligt valda mål man satt upp. Därför glunkas det nu från bland annat SEB om att Riksbanken kan komma att sänka sin reporänta från 0 till -0,1 procent vid nästa möte. Då blir verkligen Sverige ett föregångsland inom penningpolitiken! Negativ styrränta är nämligen "terra incognita" för penningpolitiken (även om vissa räntor blir negativa som följd av en styrränta på noll procent). De länder som nått ner till nollränta har försökt sig på kvantitativa lättnader istället för negativ styrränta. Det blir om Riksbanken följer stalltipsen intressant1 att leva i ett penningpolitiskt experiment!

Kikar man på bostadspriser eller börsindex är det dock uppenbart var inflationen yttrat sig de senaste åren - det är bara det att dessa variabler inte finns med i Riksbankens försök att mäta inflationen. Någonstans är Riksbankens modeller och metoder uppenbarligen felaktiga, men jag är inte expert på penningpolitik och kan inte peka ut exakt var och inte heller presentera några genomtänkta alternativ.

Penningmängden fortsätter att växa - M1 för närvarande med en årstakt av 10,4 procent och M3 med en årstakt av 4,3 procent. M2, som är det penningmängdsmått jag anser vara "sannast" (M3 innehåller en del "dubbelräkning"), stiger med 5,4 procent i årstakt. Hushållens lån ökar med 5,9 procent i årstakt. Alla dessa siffror är på tillväxttakter som är snabbare än den årliga BNP-tillväxten som senast uppmättes till 2,1 procent. Det är alltså inte förvånande att vi då ser inflationseffekter någonstans, om än inte i konsumentpriserna utan istället i bostäder och aktier.

Med tanke på hur oljepriset har sjunkit (mer än halverats sedan i somras) borde det inte heller bli något större prisinflationstryck framöver, då de flesta handelsvaror och tjänster har oljebaserade bränslen i större delen av produktionskedjan. Det sjunkande oljepriset (i dollar räknat) motverkas dock delvis av att den svenska kronan tappat 26 procent i värde mot dollarn sedan i våras, men nettoeffekten ser dock fortfarande ut att vara prisdeflatorisk.

Ser man på kurvan för KPIF i diagrammet ovan ser det ut att vara en tämligen stabil nedtrend sedan 2008-2009. Detta tämligen oberoende av vad Riksbankens råkat sätta sin reporänta till. Det tycks mig alltså vara så att penningpolitiken i nuvarande form förlorat sin effekt. Dags att tänka "utanför garderoben"?

1. Förhoppningsvis inte "intressant" som i den kinesiska förbannelsen "may you live in interesting times"