2014-08-20

Var finns flyktingarna?

Tidigare idag skrev jag om de över 36 miljoner människor som är på flykt undan krig och förföljelse i världen, för att uppmärksamma vilka länder som "mår dåligt". Från UNHCR:s statistik har jag nu också tagit ut en lista över i vilka länder flyktingarna finns. Detta inkluderar inte de människor som är på flykt inom ett land, utan bara de som flytt till ett annat land. Endast länder med fler än 100 000 flyktingar+asylsökande från andra länder har tagits med och siffrorna gäller situationen i mitten av 2013.
LandFlyktingar+Asylsökande
Pakistan1 622 000
Libanon859 000
Iran857 000
Turkiet662 000
Jordanien646 000
Kenya587 000
Etiopien435 000
Tchad435 000
USA348 000
Tyskland323 000
Kina301 000
Sydafrika298 000
Frankrike284 000
Egypten253 000
Irak252 000
Jemen249 000
Uganda245 000
Bangladesh231 000
Sydsudan230 000
Venezuela205 000
Indien192 000
Kanada182 000
Sudan171 000
Syrien152 000
Storbritannien149 000
Sverige142 000
Thailand141 000
Malaysia140 000
Ecuador135 000
Kamerun123 000
Kongo-Kinshasa115 000
Tanzania102 000
Som ni ser är Pakistan det land som har överlägset flest flyktingar, de allra flesta från Afghanistan. Dessa har alltså inte lyckats ta sig vidare till ett mer permanent boende i andra länder, utan bor under ofta svåra förhållanden kvar i Pakistan.

Pakistan är som jag skrev i samband med översvämningarna 2010 ett land som redan har stora problem med politisk instabilitet, fattigdom och snabbt växande befolkning. Landet låg 2013 på plats 13 på Failed States Index. Risken är stor att landet åter drabbas av någon naturkatastrof och det är närmast oundvikligt med någon form av svår politisk kris framöver.

I övrigt kan man notera att Irak, Jemen, Sydsudan, Sudan, Syrien och Kongo-Kinshasa ligger både på listan över länderna med flest egna flyktingar och listan över länder med flest flyktingar från andra länder, vilket gör situationen där dubbelt svår.

Det land i världen som har flest flyktingar i förhållande till folkmängden torde vara Libanon med 859 000 flyktingar på en total befolkning på endast 4,2 miljoner. Libanon har förutom palestinska flyktingar med en lång historia i landet även på senare tid fått ta emot flyktingar från inbördeskrigets Syrien. Det är ett under att landet lyckas hålla ihop såpass bra som det gör.

Sverige är vad jag kan se det europeiska land som har flest flyktingar i förhållande till folkmängden. Antalet asylsökande i Sverige förväntas i höst slå nytt rekord med 100 000 på helåret. Det är kanske dags att i EU på allvar börja kräva att andra EU-länder tar sin del av ansvaret för flyktingströmmarna? Kostnaderna för flyktingmottagningen ökar, säger regeringen idag.

36 miljoner på flykt

Jag skrev i morse med fokus på Irak och Syrien om de pågående humanitära kriserna, de största sedan Andra världskriget. Totalt befinner sig enligt UNHCR över 36 miljoner människor på flykt undan krig och förföljelse. Nedan har jag sammanställt UNHCR:s siffror över antalet flyktingar från och inom olika länder, sorterade efter totalt antal flyktingar. Jag har bara tagit med länder med över 100 000 flyktingar totalt. Siffrorna gäller läget vid mitten av år 2013, utom de som är markerade med *, som jag uppdaterat med de senaste siffrorna jag hittat i UNHCR:s nyheter, samt för "palestinier" det antal som enligt vad jag hittat i media tvingats fly sina hem i Gaza.
LandFlyktingarInterna flyktingarTotalt
Syrien2 468 0006 521 0008 989 000
Colombia397 0005 368 0005 765 000
Kongo-Kinshasa499 0002 964 0003 463 000
Afghanistan2 557 000631 0003 188 000
Sudan649 0001 873 0002 523 000
Somalia1 122 0001 133 0002 255 000
Irak401 000* 1 200 0001 601 000
Centralafrikanska republiken253 000894 0001 147 000
Burma (Myanmar)480 000372 000852 000
Pakistan49 000747 000796 000
Azerbajdzjan11 000609 000620 000
Palestinier96 000* 450 000546 000
Sydsudan114 000331 000446 000
Mali153 000255 000408 000
Vietnam314 0000314 000
Jemen2 000307 000309 000
Eritrea308 0000308 000
Ukraina* 168 000* 117 000285 000
Serbien och Kosovo49 000227 000276 000
Georgien7 000258 000264 000
Kina195 0000195 000
Sri Lanka123 00042 000165 000
Burundi73 00079 000152 000
Filippinerna1 000117 000118 000
Västsahara117 0000117 000
Bosnien och Herzegovina27 00085 000111 000
Elfenbenskusten86 00024 000110 000
På denna lista finns en hel rad "glömda" konflikter, som sällan nämns i media utom då något nytt inträffar. De flesta av dem kände jag till, men jag visste exempelvis inte att det finns såpass många flyktingar från Vietnam och hade ingen aning om att det var så många flyktingar inom Colombia.

Få av dessa konflikter ser vad jag kan förstå ut att ha något slut inom närtid, varför vi får anta att de totala flyktingströmmarna i världen troligen kommer att öka framöver, då risken också finns att nya oroshärdar blossar upp.

Inte konstigt att regeringen funderar på nya skatter för att finansiera flyktingmottagningen.

Till detta ska förstås läggas alla som lämnar sina hemländer av ekonomiska skäl.

Humanitära kriser

Världen upplever just nu den värsta ansamlingen av humanitära kriser sedan Andra världskriget.

Kongo
Värst i absoluta tal är kriget i Kongo-Kinshasa, som tyvärr hamnat i medieskugga bakom andra kriser. Detta krig har pågått av och till sedan 1995 och mellan tre och fem miljoner människor har dödats. Omkring två och en halv miljon kongoleser har tvingats fly sina hem. De östra delarna av landet har drabbats värst.

Konflikten i Kongo ser inte ut att ha någon lösning i sikte under överskådlig framtid. Ett antal fredsavtal har ingåtts genom åren, men striderna fortsätter.

Irak och Syrien
Värst sett till antal nya flyktingar under det gångna året torde dock kriget i Syrien och Irak vara. IS/ISIS/ISIL har skapat sig en terrorstat i östra Syrien och nordvästra Irak - ett ondskans imperium. De är välbeväpnade (särskilt efter att ha erövrat en stor mängd avancerade vapen från den irakiska armén), välorganiserade, välfinansierade (bland annat efter att ha plundrat centralbanken i Mosul), fanatiska och medialt medvetna. De har nyligen utropat ett kalifat under sin ledare Abu Bakr al-Baghdadi, numera även kallad Kalif Ibrahim. Huvudstad är ar-Raqqah i Syrien. De tillämpar en extrem tolkning av Islam och ser det som en plikt att strida i "heligt krig" (jihad) mot "otrogna" (kafir), vilket förutom exempelvis kristna och jezider1 även inkluderar alla muslimska "kättare" som inte delar deras tolkning av Islam, inklusive shiamuslimer, samt "avfällingar" (riddah), vilket inkluderar alla sekulariserade muslimer.

I Islamiska statens propaganda förhärligas jihad och de producerar effektiva propagandafilmer för att locka dit muslimska rekryter från hela världen, exempelvis "There Is No Life Without Jihad", som riktar sig till engelskspråkiga. Läs även Science of Us artikel om hur ISIS lockar nya rekryter.

Vice News har producerat ett mycket intressant reportage om Islamiska staten IS. Se det för att förstå mer av hur de tänker och vad som händer där. Intressant är hur fanatiska dessa krigare är. Jihad ses som ett stort mål i sig och de talar om att det är värt att lämna sin familj för att bedriva krig och kanske dö i strid mot "de otrogna".

Konflikterna i Syrien och nordvästra Irak får ses som ett sammanhängande krig som nu spänner över två länder och riskerar att dra in ännu fler grannländer. Redan innan det syriska inbördeskriget spillde över gränsen till Irak var det en ofattbar humanitär katastrof i Syrien - i november förra året hade uppskattningsvis 120 000 människor dött, drygt två miljoner flytt landet och omkring 6,5 miljoner var på flykt inom landet. Nu i augusti 2014 beräknas omkring hälften av Syriens 18 miljoner invånare vara på flykt och 170 000 människor har dött.

För nordvästra Irak finns inga säkra siffror på hur många som har dött i konflikten - det verkar enligt vad jag kan se hittills beräknas till mellan 2000 och 12000, men denna siffra kan nog komma att stiga om man räknar in alla flyktingar som dukat under för umbäranden och alla som avrättats. Sedan början av detta år har 1,2 miljoner människor tvingats lämna sina hem i norra Irak.

Bloggaren Morgonsur har skrivit en läsvärd artikel om varför han anser att Islamiska staten (IS) är här för att stanna. Han för fram att de inte försöker dölja att de ägnar sig åt folkmord, utan tvärtom förhärligar detta i sin propaganda. Därför är de okänsliga för omvärldens fördömanden, till skillnad från andra skurkstater runt om i världen.
IS är sannolikt den i grunden mest människofientliga statsbildning vi sett i efterkrigstiden. De får i jämförelse Pinochet att verka vara en hyvens kille, Al Qaeda att verka återhållsamma, talibanerna att kännas som progressiva rättvisekämpar och Nordkorea att likna ett trivsamt land att uppfostra sina barn i.
Morgonsur anser inte att det går att stoppa inflödet av rekryter från hela världen till IS. Islamiska statens spektakulära framgångar (som "visar att Gud är på deras sida") ger just nu en god anledning för bittra, besvikna och vilsna muslimer att resa dit och delta. Jag anser dock att detta kan komma att förändras snabbt om IS drabbas av några svidande nederlag eller motgångar (som skulle "visa att Gud inte längre tycker om dem"). Hittills har detta dock inte skett, även om IS' expansion för tillfället synes ha gått i stå då de efter att den blixtsnabba inmarschen i nordvästra Irak stött på hårdare motståndslinjer. Det gäller dock att dessa motståndslinjer håller.

Den kurdiska staten i norra Irak (Irakiska Kurdistan) har hittills bjudit motstånd, även om IS varit farligt nära huvudstaden Hewlêr (Erbil). Irakiska Kurdistan är en de facto statsbildning som verkar vara en av de mest stabila och vettiga i hela Sydvästasien. De har en demokrati som i jämförelse med grannländerna är beundransvärt välfungerande. Respekten för mänskliga rättigheter är även betydligt bättre än i grannländerna, även om mycket återstår att förbättra på detta område även här. Etniska och religiösa minoriteter (kristna, jezider, assyrier m.fl.) behandlas förhållandevis tolerant i Irakiska Kurdistan. Även ekonomin i Irakiska Kurdistan är betydligt bättre utvecklad än i övriga Irak. Att stödja Irakiska Kurdistan ekonomiskt, humanitärt och militärt i kampen mot IS torde därför vara tämligen okontroversiellt.

Värre är det med Irak (eller vad som är kvar av landet, alltså dess södra hälft), som lider av en splittrad politisk och religiös situation, terroristgrupper och en ekonomi i mycket dåligt skick. Lyckas de samla sig för att hålla fronten mot IS i norr? Den irakiska armén uppvisade en förskräckande dålig stridsmoral i början av ISIS' invasion. Kanske kan Irak få hjälp från Iran, men det skulle också i längden kunna förvärra den politiska splittringen i landet, då inblandning från det shiamuslimska Iran inte skulle ses med blida ögon av landets stora sunnimuslimska del. USA håller som bekant på att dra sig ur Irak. Vi ska inte heller glömma att Irak är en statsbildning som inte följer några naturliga eller etniska gränser och som skapats genom Sykes-Picot-avtalet 1916 och Freden i Sèvres 1920. Troligen kommer Irak förr eller senare att splittras.

Morgonsur hävdar vidare att det inte går att det inte går att strypa IS ekonomiskt, då de redan är världens rikaste terrororganisation och
De är billiga i drift, drivs av övertygelse och det kommer alltid att finnas gott om villiga bulvaner och smugglare som tryggar ett fortsatt tillräckligt inflöde av pengar, vapen och ammunition. Uppstår en brist plundrar man dessutom bara någon lämpligt stad i närheten, som vore man en här från medeltiden. Det finns alltid någon annan som kan gå hungrig så länge man tillhör en grupp skrupelfria beväpnade män i en obeväpnad omgivning.
Frågan är dock om det finns några lämpliga städer kvar att plundra i IS' omgivningar efter att de tagit Mosul och omgivande städer. Mot nordost lär det bli svårt, då kurderna där mobiliserat hårt motstånd. Västerut är det också svårt, dels eftersom Bashar al-Assads regim i Syrien fortfarande är en välbeväpnad motståndare, dels eftersom Syrien vid det här laget är tämligen utplundrat. Norrut gränsar IS mot Turkiet, som har en militär av en helt annan kaliber än vad IS hittills nedkämpat och dessutom har NATO bakom sig. Det skulle då vara söderut som de har möjligheter att plundra. Jordanien är ett land som IS talat om att överta, men de delar av Jordanien som ligger närmast är glesbefolkad öken och Jordaniens militär skulle sannolikt bjuda hårt motstånd långt innan IS' styrkor kunde ens närma sig befolkningscentra.

Därmed återstår möjligheten att gå vidare söderut i ett eventuellt sammanfallande Irak. De närmaste delarna av Irak är till stor del tättbefolkade runt floderna Eufrat och Tigris eller ekonomiskt ointressant öken i landets västra del.

IS behöver dock för tillfället konsolidera sina landvinningar i Irak innan de går vidare i sitt krig. Annars finns risken att de gapar efter för mycket och tappar kontrollen om de expanderar vidare söderut i de folkrika delarna av Irak med bland annat femmiljonersstaden Bagdad. Frågan är om IS hinner att konsolidera sitt område i nordvästra Irak och sedan expandera vidare söderut innan omgivningen hunnit organisera motståndet.

En faktor som Morgonsur inte nämner är tillgången på livsmedel. Irak importerar mer än 80 procent av sina livsmedel och den inhemska produktionen lär till följd av kriget falla kraftigt i nordvästra delen av landet. Å andra sidan har en stor del av traktens befolkning också flytt iväg. Syriens jordbruk har också drabbats hårt av krig och torka och landet importerar omkring hälften av sin mat. Risken är överhängande att IS drabbas av en svältkatastrof, vilket skulle demoralisera både befolkningen och trupperna.

En annan viktig faktor är tillgången på vatten. Turkiet kontrollerar genom Atatürk-dammen vattenflödet i Eufrat, den flod som förser större delen av IS med vatten. I juni stängde Turkiet ner vattenflödet i Eufrat till bara en liten rännil jämfört med vad det brukar vara. IS har protesterat starkt och hotat med att "befria" Istanbul om inte Turkiet släpper på vattnet igen. Detta får dock ses som ett ganska tomt hot, då IS för tillfället inte har någon realistisk möjlighet att hota Turkiet på allvar. Håller Turkiet på att försöka svälta ut IS genom att strypa vattnet? Det ser onekligen ut så. Det skulle isåfall leda till en humanitär katastrof utan like, men kanske ser Turkiet detta grymma vattenvapen som den enda utvägen för att besegra IS.

Militärt finns idag inga realistiska möjligheter att besegra IS, då som Morgonsur påpekar viljan saknas i de länder som har tillräcklig militär kapacitet. Visserligen flygbombar USA IS' trupper, men det stoppar bara upp dem. För att besegra IS krävs trupper på marken, vilket ingen vill skicka in. Det går inte heller att bara fängsla IS' trupper, utan det krävs lika hård behandling mot dem som de själva ger andra, d.v.s. att masslakta dem. Detta är ingen stat villig att göra.

Den största risken som jag ser det är dock att IS faller samman av sig självt i en kris orsakad av brist på vatten och livsmedel. När detta sker och vad som händer därefter är dock svårt att sia om. Tusentals desillusionerade jihadister kan även fungerande centralorganisation ställa till med mycket.

Övriga kriser
Vi ska slutligen inte glömma att det pågår inbördeskrig och stora humanitära kriser även i Sydsudan (250 000 flyktingar utanför landet, 800 000 inom landet), Somalia (1,1 miljoner flyktingar utanför landet, 1,1 miljoner inom landet), Centralafrikanska republiken (200 000 flyktingar inom landet) och Ukraina (300 000 flyktingar). Ingen av dessa ser heller ut att vara på väg mot någon snar lösning.

Vi kan alltså räkna med att inom överskådlig tid ha en värld med fortsatt rekordstora humanitära kriser och de följder det ger i form av flyktingströmmar.


1. Jezider kallas i svenska medias rapportering av någon anledning (troligen slapp översättning) oftast för det svengelska "yazidier".

2014-07-30

Intressant att följa Katalonien

Jag läser att Kataloniens ledare Artur Mas håller fast vid att hålla en folkomröstning om självständighet 9 november, trots att Madrid-regeringen säger nej. Idag har Mas träffat Spaniens premiärminister Mariano Rajoy i två och en halv timme och diskuterat saken, men det enda som verkar ha kommit ut av detta möte är att de fortfarande inte är överens.

Jag bara undrar hur frågan kommer att drivas vidare. Om den spanska centralregeringen fortsätter att anse att folkomröstningen är olaglig - kommer de att försöka stoppa den med polis? Hur långt kommer det att gå? Detta blir en av höstens rysare.

Dessförinnan ska vi förstås se hur det går med Skottlands folkomröstning om självständighet 18 september. Där ser det dock enligt opinionsundersökningarna ut som att det kommer att bli ett tydligt nej om inget sensationellt inträffar fram till omröstningsdagen.

2014-07-28

Libyen nästa större oroshärd

Vi har redan sett hur Syrien och Irak störtats in i inbördeskrig som ser ut att vara utan något slut inom närtid. Nu verkar det vara på gång för fullt även i Libyen. Striderna mellan olika grupper där har hållit på ett tag, men nu har det blivit riktigt allvarligt. Många länder uppmanar sina medborgare att omedelbart lämna landet. Ambassader stänger ner - bland annat flydde USA:s ambassadpersonal nyss över gränsen till Tunisien. Det finns inte längre något bränsle att tillgå på bensinstationer i Tripoli och vatten och elektricitet stängs av och på.

Det ser alltså ut som om Libyen håller på att bryta samman. Frågan är hur illa läget kan bli där. Landet tycks vara fullt av en mängd olika grupper som alla är fanatiskt hängivna till just sin egen ideologi eller stam. Dessutom finns det gott om vapen efter Gaddafi-regimens sammanbrott.

Vi kan förvänta oss stora flyktingströmmar från Libyen, detta ovanpå dem som redan kommer från Syrien. Grannländerna Egypten och Tunisien lär få ta den hårdaste smällen vad gäller flyktingar, men Europa torde hägra som ett slutmål för de flesta flyktingar. Fast kommer Europa att släppa in dem?

Omvärlden (inklusive Sverige) kommer att påverkas framförallt på två vis. För det första genom stora flyktingströmmar från Syrien, Irak och Libyen. För det andra genom högre priser på olja och gas, då alla tre länderna är eller har varit nettoexportörer av olja eller gas. Vad gäller Syrien och Libyen ligger väl redan exporten nere.

Det kan också hända att grannländer till dessa tre oroshärdar destabiliseras av de stora flyktingströmmarna och eventuellt militära operationer som går över gränserna. Turkiet och Iran kan troligen behålla sin stabilitet, men det kan bli svårare för Egypten, Tunisien, Libanon och Jordanien. Irak, som var svagast politiskt, har ju redan drabbats av militär invasion från Syrien.

Nu kommer också Europas förmåga och vilja att ta emot flyktingar att sättas på prov. Det gäller även Sverige. Som Johan Westerholm påpekar så drabbas samhällsservicen i flera mindre kommuner hårt av att få ta emot alltför många flyktingar (alltför många i betydelsen fler än vad kommunens vårdinrättningar klarar av). Han tar som exempel tandvården i Hultsfred, som kollapsade 2013. Det senaste exemplet jag läst om är Flen, där vårdcentralen tvingas stänga sin "öppna mottagning".

2014-07-27

Sveriges livsmedelsimport

Sverige importerar allt mer livsmedel. Nedan ser ni hur det ser ut för några näringsmässigt viktiga livsmedel 1961-2011 (data från FAOSTAT). Något att begrunda i hängmattan.
Jag skrev 2012 om Sveriges självförsörjningsgrad vad gäller livsmedel och ansåg då att Sverige nog skulle klara sig om vi bara lade om vår diet. Detta börjar dock se alltmer tveksamt ut med tanke på de trender man kan se i diagrammet ovan.

Sverige har de senaste decennierna varit en stor nettoexportör av spannmål, men trenden ser ut att peka farligt neråt och fortsätter den så har vi om tio år inget överskott där heller.

LCHF kan man glömma vid störningar i livsmedelsimporten, då vi importerar allt mer fett och kött. Nettoimporten av kött har en stabil trend mot mer importberoende sedan mitten av 1980-talet och med tanke på situationen för svenska köttproducenter kan man knappast förvänta sig någon vändning.

Vad gäller fett så skedde en jättestor förändring i mitten av 00-talet. Vad hände då?

2014-07-23

Baltic Dry ner i botten igen

Baltic Dry Index är ett index över kostnaden för bulkfrakt av torrvaror (t.ex. järnmalm, kol eller spannmål). Dessa varor är råvaror till industrier och indexet ger därmed en tidig indikation på hur det står till i den globala ekonomin genom att visa efterfrågan på råvaror. Detta index påverkas förstås också av tillgången på fraktfartyg, men tillgångssidan för frakter är förhållandevis oelastisk då det tar runt två år att bygga ett fartyg. Indexet har också fördelen att det är mycket svårt att manipulera eller spekulera i, då man helt enkelt inte bokar frakter om man inte vill ha torrvaror levererade.

ZeroHedge uppmärksammar att Baltic Dry Index sjunker igen och nu gått in i den sämsta julimånaden sedan 1986.
En viss återhämtning skedde 2009-2010. Därefter sjönk indexet igen för att nå en bottennivå 2012. Sedan har det skett en viss svagare återhämtning under 2013, men indexet är i år alltså åter på väg mot bottennivåer.

För det första indikerar det väl att det inte är någon höjdare att investera i rederier, då det uppenbarligen finns en stor överkapacitet. För det andra indikerar det att återhämtningen i den globala ekonomin har varit tämligen lam sedan finanskrisen.

Aktiemarknaderna har dock som bekant ignorerat denna lama återhämtning, då de blåsts upp till rekordnivåer av den lösa penningpolitik som de stora centralbankerna bedrivit de senaste åren. Den verklighet som avspeglas i Baltic Dry Index är dock en annan. När ska denna verklighet komma ikapp?

Läs även Cornucopia om att SEB anser att den globala återhämtningen nu är över.