2016-08-22

När kommer den första kommunen att göra uppror?

Med anledning av de alltmer desperata åtgärder som vissa kommuner nu vidtar med anledning av kravet i Lagen om mottagande av vissa nyanlända (bosättningslagen) från i våras om att ordna bostad åt kommunanvisade flyktingar ställer jag mig frågan hur länge det kommer att dröja innan den första kommunen kommer att "göra uppror" och säga att de helt enkelt inte kan ordna bostad åt alla. Kanske inte i år, då kommunerna genom vissa extrema åtgärder hittills verkar kunna ordna bostäder, men risken finns att någon eller några kommuner nästa år kommer att säga stopp. Man kan också undra vilken kommun som kommer att vara den första att "göra uppror".

Lagen är tämligen luddigt formulerad. Det står bara att "5 § En kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen." Ingenting om hur bostaden ska vara beskaffad. Till att börja med kan ju kommunerna dra ner på standarden på de anvisade bostäderna. Trångboddhet kan bli normen, liksom delade kök och badrum - typ studentrumskorridor - inte mycket bättre än de anläggningar där de asylsökande nu bor. Svensk lag är mycket luddig vad gäller kraven på bostad även om den stadgar i grundlagen (Regeringsformen) att man har rätt till bostad (utan krav i denna eller andra lagar på hur denna bostad ska vara beskaffad).

Regeringen har på sin hemsida frågor och svar om bosättningslagen och även Migrationsverket har liknande frågor och svar. För det första är det intressant att
"Fördelningen av nyanlända baseras på kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen."
Ingenting sägs om tillgången till bostäder, vilket är och framför allt kommer att bli den springande punkten efterhand som kommunerna får slut på möjligheterna att ordna bostäder med nuvarande nödåtgärder såsom att köpa upp bostadsrätter.

Det står även att för att inte begränsa flexibiliteten så säger lagen inget om vilken typ av bostad som krävs.

Än så länge tolkar kommunerna det som sin skyldighet att ordna fram lägenheter av någorlunda rimlig storlek till de nyanlända. På regeringens hemsida sägs
"Intentionen är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt ska erbjuda nyanlända som omfattas av anvisning permanenta bostäder. Det kan dock inte uteslutas att kommuner kommer att bli tvungna att erbjuda tillfälliga bostäder för att kunna fullgöra sin skyldighet."
Regeringen hoppas ju att kommunerna genom en stimulans på 1,85 miljarder kronor ska öka sitt bostadsbyggande, men att bygga bostäder tar tid, och byggena kan försenas av överklaganden.

Särskilt intressant är att regeringen skriver att
"Det föreslås inte några sanktioner kopplade till den nya lagen. Utgångspunkten är att kommunerna följer gällande lagstiftning. Det kan dock finnas skäl att överväga att införa ett sanktionssystem om det skulle visa sig att den nya ordningen inte följs."
Med tanke på hur snabbt bosättningslagen drevs igenom kommer säkerligen ett tillägg om sanktioner att komma väldigt snabbt efter att den första kommunen gör uppror. Frågan är då om den kommun som gjort uppror kommer att stå på sig trots sanktioner. Det beror förstås på hur hårda sanktionerna blir.

Men det kan också bli någon form av "smyguppror", där de nyanlända placeras trångbott och/eller med vandrarhemsstandard. Hur kommer regeringen och Migrationsverket då att reagera?

Detta kommer att bli intressant att följa det närmaste året.

Redan ser vi som sagt desperata åtgärder vad gäller att skaffa in bostäder, såsom att Vallentuna och Malmö köper in bostadsrätter. Detta sker förstås med skattebetalarnas egna pengar. Hur länge kommer det att dröja innan det någonstans i Sverige blossar upp kraftiga protester mot detta förfarande?

Stockholm har dock ännu inte tagit till köp av bostadsrätter, utan skaffar fram bostäder på annat vis, genom omprioritering från andra ändamål, till exempel den nybyggda fastighet på 180 lägenheter i Västertorp som skulle ha använts till socialtjänstens grupper, men nu har styrts över till nyanlända. Hur socialtjänsten i Stockholm nu ska lösa problemet för sina klienter sägs det inget om.

2016-07-12

Fler konkurser bland USA:s olje- och gasföretag

Konkurserna i den amerikanska olje- och gasindustrin har fortsatt och ökat under året, med fokus på skifferolje- och skiffergasbolagen. Haynes and Boone sammanställer siffrorna kvartalsvis.

Under 2015 gjorde 42 amerikanska oljebolag bankrutt (antingen "chapter 7" alltså konkurs, eller "chapter 11" som snarast motsvarar rekonstruktion). Sammanlagt fanns i dessa bolag 17 miljarder dollar i skulder, varav 8 miljarder utan säkerhet.

Under första kvartalet i år gjorde 16 amerikanska oljebolag bankrutt med sammanlagt 2 miljarder dollar i skulder.

Under andra kvartalet i år har det tagit fart ordentligt och 27 oljebolag har gjort bankrutt med sammanlagt 42 miljarder dollar i skulder.

Totalt för första halvåret 2016 har alltså 43 amerikanska oljebolag har gjort bankrutt med sammanlagt 44 miljarder dollar i skulder, varav 38 miljarder utan säkerhet. Bara första halvåret 2016 är mer än dubbelt så illa både vad gäller antal och belopp som helåret 2015.

Den största enskilda bankrutten var Sandridge Energy 16 maj med 8,3 miljarder dollar i skulder, varav 6,4 miljarder utan säkerhet.

Under juni har det varit något färre och mindre bankrutter än för toppmånaderna april och maj, men det är nog bara tillfälligt. Haynes and Boone anser att trots att energipriserna gått upp en del pekar alla indikationer på att det kommer många fler bankrutter under 2016.

Även bland de företag som levererar olika tjänster till oljebranschen är det illa. Här rör det sig dock inte om lika stora belopp.

2015 gjorde 39 amerikanska oljetjänstebolag bankrutt med sammanlagt 5 miljarder dollar i skulder, varav 2 miljarder utan säkerhet.

Första halvåret 2016 gjorde 33 oljetjänstebolag bankrutt med sammanlagt 6 miljarder dollar i skulder, varav 2,5 miljarder utan säkerhet.

Nedgången för USA:s oljeindustri syns också i antalet oljeriggar, se diagrammet nedan. Dallas Fed tycker sig se en utplaning i fallet i antalet aktiva oljeriggar i USA, men denna utplaning är ännu bara i samma storleksordning som den som var förra året, så det kan precis som då bli ytterligare fall i antalet oljeriggar. Som ni ser i diagrammet har även USA:s oljeproduktion fallit sedan toppen 2015.

WTI-oljan var nyligen uppe och nosade på 50 $/fat efter januaris bottennotering på 35 $/fat, men det räcker inte för skifferoljeproducenterna, där de flesta behöver oljepriser på 51 $/fat eller högre för att det ska vara lönsamt att borra nya brunnar. Idag ligger WTI-oljan på 46 $/fat.

Vi har alltså ännu troligen inte sett slutet på nedgången för USA:s olje- och gasindustri och inte heller dess långsiktiga effekter på arbetslöshet eller dess effekter för den finansbransch som lånat ut pengar.

2016-07-08

Den "tyska" ubåten

SR Ekots rapportering om den "tyska" ubåt som enligt dem dök upp i svenska skärgården förra våren börjar bli alltmer intressant. De kommer med ett fullständigt sensationellt påstående och för att man ska tro på detta krävs extraordinära bevis. SR Ekot påstår alltså att en ubåt från ett vänligt sinnat land (Tyskland) som vi är i union med (EU) skulle ha siktats under en marinövning i den svenska skärgården, utan att föranmäla sig. De påstår dessutom att ubåten ifråga identifierats som "sannolikt tysk". Det skulle vara en fullständigt sensationell utrikespolitisk händelse.

Ekots chef antyder också att deras källa har fått uppgiften direkt eller indirekt från Utrikesnämnden. Någon av Utrikesnämndens ledamöter skulle alltså ha sagt detta antingen direkt till Ekots reporter eller till någon annan, som i sin tur kontaktat Ekots reporter. Om så är fallet är det mycket allvarligt, ty de dokument som presenterades angående ubåten på Utrikesnämndens möte i december var uppenbarligen hemligstämplade, eftersom de inte publicerats på Riksdagens hemsida. En av Utrikesnämndens ledamöter läcker alltså hemligstämplad information (eventuellt missuppfattad), alternativt ljuger ihop sin egen version och planterar den hos media. Vilket som är värst av dessa två alternativ är svårt att säga, men båda är fullständigt oacceptabla för en ledamot av Utrikesnämnden och jag antar att Säpo utreder saken.

Om vi utgår från att Ekots uppgifter om att det var en tysk ubåt är sanna kan man då fråga sig varför denna ubåt var där. Jag kan tänka mig följande möjligheter:
  1. Ubåten var där eftersom Tyskland tillfrågats om det av höga befälhavare inom den svenska militären, men hemlighållits för dem som deltog i marinövningen, för att testa den svenska marinens vaksamhet. Detta faller dock på att den svenska militären inte i efterhand informerat om det.
  2. Ubåten var där på uppdrag av Nato, men hemligt för den svenska marinen, för att testa den svenska marinens vaksamhet. Detta verkar inte heller rimligt, då Nato isåfall i efterhand borde ha informerat om denna operation.
  3. Ubåten var där för att spionera. Det låter helt orimligt, eftersom Tyskland som sagt är vänligt sinnat och dessutom i union och partnerskap med oss.
  4. Ubåten var där för att öva smygnavigering i kustnära vatten. Man gör det hellre vid Sveriges kust än vid exempelvis Rysslands kust. Detta framstår som det minst orimliga alternativet, men man borde ändå ha informerat om det i efterhand.
Dessutom kan man fråga sig hur marinen lyckades identifiera ubåten som "sannolikt tysk". Det är oerhört svårt att identifiera ubåtar. Det är liksom hela vitsen med ubåtar att de ska kunna smyga sig fram och inte lätt identifieras. För att man ska kunna säga att denna ubåt var "sannolikt tysk" måste antingen kunniga personer (snarast ubåtsnördar) ha observerat dess torn ovanför ytan under en längre tid eller fotograferat med kraftigt teleobjektiv, eller så måste tyskarna ha sagt att det var deras ubåt. Men tyskarna har ju dementerat uppgifterna. Ett vänligt sinnat land har ingen orsak att ljuga om något sånt här.

Nej, jag håller snarare för troligt att det inte var någon tysk ubåt. Det kanske inte ens var en ubåt överhuvudtaget, utan bara en "sannolik" ubåt.

Då kommer vi till detta med Ekots publicerande av uppgifterna. De har på mycket lösa grunder publicerat uppgifter som ter sig helt orimliga. Detta tar tyvärr ner deras trovärdighet. Hur ska jag fortsättningsvis kunna lite på att Ekots nyheter är sanna?

Jag väljer att tro på dumhet istället för illvilja från Ekots reportrars sida. Det handlar troligen om ren naivitet att publicera sådana orimliga uppgifter utan att ha annan källa än en (fabricerad eller läckt) uppgift från en ledamot av Utrikesnämnden. Men att sedan Ekots chef går ut och försvarar publiceringen är helt oacceptabelt. Han borde istället ha bett om ursäkt för deras slarviga hantering av denna "nyhet". Nu är det istället läge för honom att avgå. Han saknar uppenbarligen omdöme eller lider av alltför stort prestigebehov. Eller både och.

Spännande val 2016 - uppdatering

I maj skrev jag om några av de spännande val och folkomröstningar som skulle hållas i år. Nu kan vi bocka av de två första och även tillföra två på listan.
  • 23 juni: Storbritannien röstade i folkomröstningen ja till Brexit, alltså brittiskt utträde ur EU.
  • 26 juni: Spanien lyckades inte heller vid nyvalet få ihop ett parlament som kan bilda en majoritetsregering. Regeringsbildningsförsök pågår, men stor risk att det blir nytt nyval.
  • 2 oktober: Eftersom Österrikes presidentval i maj underkändes av konstitutionsdomstolen kommer en ny andra omgång av presidentvalet att hållas. Särskilt spännande eftersom det finns risk att EU-kritiska FPÖ:s kandidat vinner. Resultatet i förra omgången blev 50,3% mot 49,7% och det behövs ingen stor opinionssvängning för att FPÖ:s kandidat ska vinna.
  • Oktober: Italiens premiärminister Renzi har utlyst en folkomröstning i oktober (exakt datum ännu ej bestämt) om förslaget till ändring av konstitutionen. Han har också sagt att han kommer att avgå om det blir ett nej. Folkomröstningen kan därmed komma att bli som ett folkligt misstroendevotum mot premiärministern. Särskilt om Italien drabbas av en bankkris under tiden kan det folkliga missnöjet bli kraftigt. Nej-sidan leder för övrigt redan med knapp marginal i opinionsundersökningarna. Intressant i sammanhanget är att flera opinionsundersökningar nyligen pekat på att etablissemangs- och EU-kritiska Movimento Cinque Stelle (M5S) som största parti i Italien med knapp ledning över Renzis PD. Detta är en klar ökning jämfört med januari då PD var sex procentenheter större än M5S.
  • 8 november: USA väljer troligen Donald Trump till president. Som jag ser det har varken Clinton eller Sanders en chans mot Trump, då de representerar etablissemanget och missnöjesröstningen kommer att avgöra.

Vad gäller Brexit ska man för övrigt komma ihåg att det endast var en rådgörande folkomröstning. Nu måste först en ny statsminister utses i Storbritannien, som därefter kan föreslå Brexit för parlamentet, som därefter ska rösta ja till det. Inget är alltså klart ännu.

2016-07-05

Brittiska fastighets- och byggbranschen drabbas

Som jag skrev har tre av de sex största fastighetsfonderna i Storbritannien stoppat utbetalningar på grund av en uttagsanstormning mot dem i efterdyningarna av Brexit-omröstningen.

Det är inte bara fastighetsfonderna som fått problem. Byggbolagens aktier har fått storstryk på börsen. Berkeley -6,4% idag (-29% sedan 23/6), Taylor Wimpey -7,0% idag (-37% sedan 23/6), Persimmon -7,2% idag (-36% sedan 23/6), Barratt -9,8% idag (-39% sedan 23/6).

Flera av de största bankernas aktier har också handlats ner rejält. RBS -5,4% idag (-37% sedan 23/6), Lloyds -4,0% (-29% sedan 23/6), Barclays betydligt mildare -0,5% (-23% sedan 23/6).

Detta var bara aktiekurserna, vilka speglar förväntningarna om företagens framtid. På lite längre sikt lär Storbritannien se neddragningar inom byggbranschen. Detta kommer att bero på att fastighetsbolagen drar in på allt de kan av byggen, då det ser ut som om det kommer att bli en fastighetskrasch i Storbritannien när fastighetsfonderna tvingas sälja ut. Den utförsäljningen kommer i sin tur att sätta i gång ett skifte i sentimentet vad gäller brittiska fastigheter.

Förutom kommersiella fastigheter ser det ut som om bostadspriserna kommer att bryta sin uppgång och många bedömare förutspår prisfall på 5 procent andra halvan av detta år och 5-7 procent nästa år. Det senaste året har de brittiska bostadspriserna stigit med 5 procent och med 10 procent i London. Sedan bottnen i samband med finanskrisen har bostadspriserna stigit med 38 procent och är nu högre än 2007. Inflationsjusterat har dock bostadspriserna inte nått tillbaks till 2007 års topp.
Men notera att de reala bostadspriserna steg kraftigt 1995-2007. Den bubblan är inte färdigspräckt.

Ett boprisfall verkar hursomhelst vara vad byggbolagsaktiernas fall prisar in.

Samtidigt har förstås hushållens lån stigit för att kunna köpa de allt dyrare bostäderna - senaste siffrorna anger en årstakt på 10 procent, vilket var den snabbaste takten på över tio år. Därmed förklarar förväntat boprisfall också förväntade problem för bankerna med bolån.

Det ser alltså ut som om Storbritannien kommer att drabbas av sitt andra bopris- och fastighetsprisfall på mindre än tio år och i förlängningen den bankkris som kommer en tid efter fastighetsprisfall.

MPS epicentrum i epicentrum

Världens äldsta ännu verksamma bank, italienska Banca Monte dei Paschi di Siena (MPS) grundades år 1472 i staden Siena i Toscana. Det ser dock ut som om den inte kommer att bli så mycket äldre än sina nu 544 år.

Jag skrev igår om hur de italienska bankaktierna fortsätter neråt och i lördags om hur de italienska bankerna är epicentrum för den finanskris vi just ser utvecklas. Idag har dock utvecklingen för italienska bankaktier varit lite annorlunda. MPS aktier har fullständigt slaktats ner 19,4 procent och bara under handelsdagens sista 45 minuter föll den 10 procent när handeln återupptogs efter tidigare stopp.

Däremot har inte övriga italienska bankaktier gått ner på samma sätt idag, till skillnad mot hur det sett ut vid övriga nedgångsdagar sedan 24 juni, då de också slaktats hårt (om än inte lika hårt som MPS). UniCredit +0,7%, Intesa SanPaolo -2,2%, Banco Popolare -3,8%, UBI +1,4% idag. Det ser alltså ut som om MPS är epicentrum i den italienska bankkrisen och finansmarknaderna har uppenbarligen tappat förtroendet för denna bank. Aktien har nu tappat över 95 procent i värde på två år. Bara sedan augusti förra året har aktien tappat 87 procent.

Kravet som offentliggjordes igår från ECB på att minska bankens berg av dåliga lån med 10 miljarder euro fram till 2018 var troligen det som avgjorde. Med tanke på att MPS senaste kvartalet bara hade en nettovinst på 93 miljoner euro kommer nedskrivningar av några miljarder för dåliga lån att ge en brakförlust. MPS har en balansräkning på 174 miljarder euro, så 47 miljarder i dåliga lån är ytterst kännbart och att försöka bli av med 10 miljarder av dessa ger en som jag ser det omöjlig ekvation, särskilt som vad jag kan utläsa av balansräkningen de bara har 9,7 miljarder i eget kapital och reserver.

Så italienska staten måste hjälpa MPS på något vis, frågan är bara hur. Kapitaltillskott skulle kunna komma ifråga genom ett kryphål i EU:s nya strängare bankregler att det får göras om en bank fallerar ett stresstest. Någon gång i slutet av juli ska resultatet av årets stresstest av EU-bankerna komma och MPS lär troligen inte klara det. Frågan är bara om det aktuella stresstestet hinner publiceras innan situationen för MPS blir akut. För övrigt har italienska staten redan hjälpt MPS med kapitaltillskott två gånger.

En annan möjlighet är att man på något sätt genom en fond köper ut de dåliga lånen från MPS. Frågan är bara vad "rätt" värde på dessa är. I bankens bokföring står de runt 40 procent av det nominella värdet, medan marknadsvärdet bara verkar vara runt 20 procent. Köper staten genom en fond ut de dåliga lånen kan de knappast göra det till alltför högt värde utan att få bassning från EU.

Grunden i just Italiens bankers problem är att landet till skillnad från Spanien och Irland inte varit under något internationellt räddningsprogram och därför inte tvingats radikalt rensa upp sin banksektor. Nu kommer efterräkningen. WolfStreet ser en risk för för uttagsanstormning och/eller bankkollaps i Italien. Och hade jag pengar i en italiensk bank (och särskilt MPS) skulle jag flytta dem omgående. De flesta mer informerade aktörer tänker troligtvis också så.

Det är en imponerande mängd dåliga lån som Italiens banker samlat på sig. Siffrorna varierar mellan olika källor, men mellan 17 och 20 procent av bankernas lån är dåliga. Detta kan jämföras med att i finanskrisen 2008-2009 var som högst endast 5 procent av USA:s bankers lån dåliga. Detta beror på att de italienska bankerna varit slappare med att ta tag i dåliga lån. Under finanskrisen rullade de italienska bankerna i många fall bara vidare lån vars låntagare inte betalade i tid i hopp om att ett ekonomiskt uppsving efter krisen skulle lösa problemen.

Men när EU-myndigheter började övervaka eurozonens största banker 2014 blev reglerna hårdare och de dåliga lånen tvingades fram i ljuset.

Ett annat problem är att det på grund av Italiens tröga rättssystem är mycket svårt att tvinga igenom betalning eller säkerheter på dåliga lån. I genomsnitt tar de italienska domstolarna åtta år för att klara av en sådan process.

Skulle någon italiensk storbank gå omkull skulle det få svåra konsekvenser för många italienare, då det till skillnad från i andra länder är vanligt att privatpersoner äger bankobligationer. Omkring 187 miljarder euro i bankobligationer innehas av privata investerare, som skulle se dessa sparpengar försvinna om en italiensk bank gjorde en bail-in enligt EU-reglerna.

Investerarnas brist på förtroende för MPS visas sig inte bara i aktiekursen. Kreditswappar (CDS) på MPS obligationer ligger nu på 1633 punkter, vilket är betydligt högre än exempelvis grekiska statens 922 punkter, och indikerar en risk på 67 procent att MPS ställer in betalningarna.

Och nyss meddelade den italienska finansinspektionen Consob att de förbjuder blankning av MPS aktie från och med imorgon. Som vi alla vet av tidigare blankningsförbud så är dessa helt verkningslösa och ger snarare motsatt effekt, då de signalerar "panik". Detta gör att jag förväntar mig att MPS går under på något vis den närmsta veckan.

Det vi väntar på nu är bara en uttagsanstormning mot MPS, vilken även kan ske genom överföringar till andra banker, och/eller att andra banker stänger av sina kontakter med MPS (som skedde för Lehman).

P.S. 2193 miljarder euro är Italiens statsskuld på just nu.

P.P.S. Läs även vad SvD skriver om italienska banker.

Brittisk fastighetsfond stoppar uttag

Igår stoppade brittiska Standard Life uttagen från sin tremiljarderpunds fastighetsfond under minst en månad, efter att uttagen stigit kraftigt efter Brexit-omröstningen. Detta är det första större brittiska offret för de finansmarknadssvängningar vi sett efter Brexit-omröstningen.

Detta känns som ett eko från sommaren 2007, då Bear Stearns stoppade uttagen från två bolånerelaterade fonder. Det är också första gången sedan finanskrisen 2008 som Standard Life tvingas stoppa uttag ur denna fond.

Den aktuella fonden äger en blandning av "förstklassiga" kommersiella fastigheter såsom kontor, köpcentrum och lagerlokaler.

Förra veckan skrev Standard Life ner värdet på de underliggande fastigheterna med fem procent, vilket säkert bidragit till uttagsanstormningen mot fonden.

En sådan här fastighetsfond kan i goda tider handlas som vilken likvid tillgång som helst, men de underliggande tillgångarna är mycket illikvida - det tar lång tid att sälja fastigheter. Om alltför många vill ta ut sina pengar måste man stoppa uttagen och då blir fonden lika illikvid som de underliggande fastigheterna.

En lärdom är att en till synes likvid investering snabbt kan bli illikvid om de underliggande tillgångarna är illikvida. Det finns i Sverige flera liknande fastighetsfonder, som investerar i hyresfastigheter eller kommersiella fastigheter. Vid en kris i Sverige skulle de snabbt bli illikvida.

En annan lärdom är att om du ska panika, så se till att panika först. De som tog ut sina pengar ur fastighetsfonden den första veckan efter Brexit-omröstningen drog en vinstlott, medan övriga investerare i fonden blir sittande med Svarte Petter.

En tredje lärdom är att som vanligt att relativt hög avkastning betyder relativt högre risk. De senaste åren har brittiska investerare i sin jakt på avkastning lockats till fastighetsfonder, som kanske inte gav en med historiska mått god avkastning, men ändå bättre än många av de alternativa investeringarna idag ger.

Fastighetsbolag behåller förresten sin likviditet bättre, då man istället för att köpa fondandelar köper bolagets aktier via börsen och därför också lätt kan sälja dem. Även om aktiens värde gått ner kan man ändå begränsa sin förlust, till skillnad mot en fastighetsfond där man som i fallet med Standard Lifes fond blir sittande i osäkerhet om när man kan få pengarna tillbaka och hur mycket man isåfall får tillbaks.

När Standard Lifes fastighetsfond åter öppnas för uttag vet ingen - de kommer att vid behov förlänga stängningsperioden med 28 dagar i taget.

Denna fondstängning kan förstås leda till "smittspridning" till andra fastighetsfonder och till fastighetsmarknaden i stort. Standard Lifes fastighetsfond kommer förstås att behöva sälja av fastigheter också, vilket påverkar priserna nedåt. Det talas redan om att det ser ut att bli en upprepning av 2007, innan den brittiska fastighetsmarknaden den gången kollapsade.

Till slut kan vi gissa att det också säkerligen finns många andra delar av finansbranschen där man lånat in på kort tid och lånat ut på lång tid, såsom fastighetsfonder där inlåningen kan tas ut när som helst, men "utlåningen" var i långsiktiga investeringar (fastigheter). Det funkar oftast, men med fel upplägg kan det slå katastrofalt fel. Hur många felaktiga upplägg finns det i denna tid av ultralåga räntor, som uppmuntrar till felinvesteringar?

Uppdatering: Idag har även brittiska Aviva stoppat uttag i en fastighetsfond på 1,8 miljarder pund. Andra fastighetsfonder säger att de inte kommer att inte stoppa uttag, väljer att inte kommentera, eller säger att de är "välpositionerade" vad gäller likviditet och innehav. Vi får se hur länge det varar.

Uppdatering 2: Här går det undan! En tredje brittisk fastighetsfond har stoppat utbetalningarna idag, nämligen en som tillhör M&G Investments och har 4,4 miljarder pund i sig. M&G:s fond är Storbritanniens största fastighetsfond. Tre av de sex största fastighetsfonderna har nu stängt uttag.