2016-06-25

Förrädare!!

Så hava då de svekfulla och föraktliga britterna fegeligen förrått oss genom att rösta för utträde ur vår ärorika Europeiska union! Skam över deras röstande! Huru kunna de med gott samvete avsäga sig det samarbete som där finnes för alla européers båtnad? Veta de icke huru byrå- och eurokraterna i Bryssel slita i sitt anletes svett för Europas bästa? Allt detta digra arbete hava britterna mage att förkasta! Det är en imponerande mängd förnuftiga och nyttiga regler som byrå- och eurokraterna dagligen i sin vishet producera, men detta inse uppenbarligen icke de skamlösa britterna! Nej, de vilja tydligen hellre ägna sig åt sina egna inskränkta lagar! Säkerligen komma de att drabbas av något gruvligt straff för detta deras nesliga handlande!

Nu glunkas det här och där icke blott om "Brexit", utan även om att andra länder i vår ärofulla union skulle vilja rösta om medlemskapet. Nå, de må utträda ur unionen om deras oupplysta befolkningar så vilja, men vi kunna vara säkra på att Sverige för evigt kommer att kvarstå i denna storslagna union, ty det står inskrivet i vår grundlag! Hurrom för detta kloka och förutseende beslut av våra evigt välvilliga politiker! Även om alla andra medlemsländer i den Europeiska unionen skulle svika och lämna densamma, kunna vi vara säkra på att Sverige kommer att stå kvar! Om så Sverige skulle visa sig till slut bliva det enda kvarvarande landet i unionen, komma vi att kvarbliva där ensamma och stolta och med förakt se huru de andra länderna förgås i plågor utanför unionen, medan vi ensamma och starka kvarstå i denna trygga union!

2016-06-24

"Det finns inget militärt hot från Ryssland"


https://jakubmarian.com/wp-content/uploads/2016/06/military-expenditures-gdp.jpg

Brexit politisk chock

Lång näsa fick premiärminister Cameron
Det var nog många som satte kaffet i halsen nu på fredagsmorgonen, när det visar sig att den svarta svanen har landat och Brexit vinner folkomröstningen om brittiskt EU-medlemskap. Slutresultatet blev 51,9 procent för Brexit mot 48,1 procent för Bremain.

Valdeltagandet på 72 procent var det högsta sedan parlamentsvalet 1997.

Valresultatet visar också hur värdelösa oddsen på vadslagningsmarknaderna var som indikatorer på hur det skulle gå. Igår låg oddsen på 84 procent för Bremain.

Storbritanniens premiärminister David Cameron meddelar att han avgår. Han lovar att "hålla skutan stadig" de närmaste månaderna tills han avgår i oktober. Det var han som i januari 2013 meddelade att Storbritannien skulle hålla en folkomröstning om EU-medlemskapet. Han hoppades kunna använda detta hot för att förhandla bättre villkor mot EU, men han hade nog inte trott att det skulle gå som det nu gick.

Frågan är om det även blir nyval i Storbritannien senare i år. Det är inte otänkbart.

Vadslagningsmarknaderna gissar nu på att det blir Londons före detta borgmästare och Brexit-förespråkaren Boris Johnson som kommer att efterträda Cameron som premiärminister, men med tanke på hur "bra" de var på att förutsäga folkomröstningsresultatet gissar jag att det blir någon annan.

Nu väntar för Storbritannien två år av röriga utträdesförhandlingar med EU. EU-parlamentets talman Martin Schulz säger att han räknar med att förhandlingarna om Brexit kommer att starta snabbt, eftersom en segdragen process varken är i Storbritanniens eller EU:s intresse. Men det är väldigt många oklara frågor som ska lösas, så jag räknar inte med någon snabb process.

EU-kritiker vädrar morgonluft

Detta får anses vara det hårdaste slag som EU hittills drabbats av. Omedelbart kom reaktioner från EU-kritiska partier i andra länder.

Nederländernas ledare för Partiet För Frihet Geert Wilders förespråkar nederländsk folkomröstning om EU-medlemskapet och påpekar att enligt en opinionsundersökning nyligen vill en majoritet av väljarna ha en sådan folkomröstning och att en majoritet förespråkar "Nexit".

Marine Le Pen, ledare för franska Front National, lovordade det brittiska omröstningsresultatet och sade att hon vill ha folkomröstning om Frankrikes EU-medlemskap och ser gärna att även andra EU-länder ordnar folkomröstningar.

Matteo Salvini, ledare för italienska Lega Nord skriver på Twitter "Tack Storbritannien, nu är det vår tur" och antyder därmed att han skulle vilja se en folkomröstning även i Italien.

En representant för tyska AfD kräver att EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU-parlamentets talman Martin Schulz avgår. Nu kanske inte EU:s ledare tar henne på så mycket allvar, men i förlängningen kan den politiska kris som EU nu kastats in i leda till att Juncker och Schulz tvingas avgå i förtid.

EU-ledare nu självkritiska

Flera EU-positiva EU-ledare kommer nu på morgonen ut med kritik mot EU i nuvarande form. Polens utrikesminister Witold Waszczykowski säger att Brexit är dåliga nyheter för Europa och Polen och att det är en signal att vissa koncept i unionen måste förändras. "Detta är ett stort dilemma för eurokraterna, vi vill alla behålla EU, frågan är i vilken form. Vi kommer att försöka att använda denna situation för att få de europeiska politikerna att förstå varför detta hände. Och det hände därför att detta koncept, som skapades för ett bra tag sedan, inte längre är populärt i Europa".

Ungerns premiärminister Viktor Orbán säger att "Bryssel måste lyssna till folkets röst, detta är den största lektionen från detta beslut".

Så kommer denna unionens hittills kraftigaste politiska chock att leda till något slags reformarbete inom EU? Nej, det tror jag inte. Troligen kommer man att tillsätta utredningar och om det blir några förändringar blir de troligen mest av kosmetisk art. Centralbyråkratin är alldeles för ingrodd i EU för att den ska gå att förändra utan att först rasera den.

Idag ska EU-ländernas EU-ministrar träffas i Luxemburg. Det blir nog inget muntert möte.

Upplösning av Förenade kungadömet?

Men det är inte bara inom EU som upplösningsförespråkare nu stärks, utan även inom Förenade kungadömet Storbritannien och Nordirland. I England och Wales röstade de flesta för att lämna, men i Skottland och på Nordirland röstade en majoritet på 62 respektive 56 procent för att stanna i EU.

Redan idag sade Skottlands försteminister Nicola Sturgeon att Skottland har gjort klart att de ser sin framtid i EU. Skottlands Green Party har också startat en namninsamling för att Skottland ska stanna i EU, som en av mina skotska vänner länkade till i morse. Denna namninsamling är uppenbarligen mycket populär, eftersom deras hemsida nu kraschat.

Och irländska Sinn Féin säger idag att det måste bli en omröstning om Irlands enande och att "Den brittiska regeringen nu har förverkat sitt mandat att representera Nordirland i förhållande till den Europeiska unionen".

Dessa slitningar inom det Förenade kungadömet kan i förlängningen leda till dess upplösning. En upplösning av Förenade kungadömet skulle förstås också göra förhandlingarna om landets EU-utträde oerhört mycket mer komplicerade.

Som jag skrev i förra veckan så blir Brexit en milstolpe på EU:s vandring mot historiens komposthög.

2016-06-22

ECB kan snart inte köpa fler obligationer

Med nuvarande regler för Europeiska centralbankens (ECB) obligationsköp, så kallade kvantitativa lättnader (QE), kommer ECB snart att få slut på statsobligationer som de kan köpa. Därmed kommer QE-programmet inte att kunna fortsätta hur länge som helst - Bloombergs artikel sätter tidsgränsen vid mars 2017.

För det första finns en regel att köpen av statsobligationer ska vara fördelade enligt euroländernas storlek mätt med BNP. Därmed blir det en övervikt för statsobligationer från eurozonens största ekonomi Tyskland.

För det andra finns det en regel att ECB inte får köpa statsobligationer med lägre ränta än -0,4 procent. Alla tyska statsobligationer upp till och med fem års löptid har för närvarande lägre ränta än -0,4 procent. Eftersom så stora delar av de tyska statsobligationerna har lägre ränta begränsar det hur mycket tyska statsobligationer som ECB kan köpa. Dessutom driver ECB:s obligationsköp ner räntorna (vilket i och för sig är meningen), vilket gör att allt färre statsobligationer kan köpas med nuvarande regler.

ECB kommer säkerligen att ändra sina regler om behov uppstår. Genom hela eurokrisen har ett genomgående tema varit att regler som ställts upp för att förhindra finansiell lössläppthet har ändrats efter hand, trots att EU:s makthavare ständigt försäkrat att det är otänkbart att reglerna skulle brytas.

Apropå centralbanker så träffas världens centralbankschefer nu i helgen efter Brexit-omröstningen hos Bank for International Settlements (BIS) för sitt årliga möte.

2016-06-21

En vecka på Twitter

Dags att sammanfatta första veckan på Twitter - ett socialt medium som jag tidigare inte har orkat prova och bara sett som oredigt, men nu har jag förstått hur det funkar. Ni kan följa mitt twittrande på @Flute_Tankar.

Nå, på en vecka har jag skrapat ihop 121 följare, vilket jag tycker verkar vara hyfsat bra. Första följaren var bloggrannen Cornucopia. En stor klump följare (77 stycken) rasade sen in de två första dagarna, följt av tretton stycken tredje dagen. Därefter har det legat på tre till sex nya följare per dag. Ännu inte så mycket genomslag, men förhoppningsvis blir det "ringar på vattnet" med fler nya följare.

Mina hittills 48 tweetar (inklusive retweetar) har uppmärksammats genom två svar, nio retweetar och sju gillanden.

Twitter känns bra för de där korta notiserna som jag annars inte skulle orka göra ett blogginlägg av.

Jag har tweetat ut varje blogginlägg jag gjort, men det har inte drivit särskilt mycket mer trafik till bloggen. Om man ser på statistiken för "referrers" så kom bara 1,4% från Twitter den senaste veckan, vilket dock är en ökning jämfört med föregående månadens 0,6%. Dock en piss i Mississippi jämfört med de 30,8% som kom från Cornucopia och 15,1% från Google. (Största "referrer" är förstås Flute-tankar, då folk klickar sig fram mellan olika sidor här.)

Av de 48 tweetar jag sänt så var 11 retweetar utan kommentar, 20 retweetar med kommentar och 15 "egna" tweetar.

Vi tar väl avslutningsvis några utvalda tweetar från @Flute_Tankar.


2016-06-19

IS på reträtt

Islamistiska staten (IS) ser ut att vara illa ute nu. Al Jazira rapporterar att Syriska statens armé avancerar mot Raqqa understödd av ryskt flyg. Idag har det gjorts en mängd flyganfall mot Tabqa, omkring tre mil väster om IS huvudstad Raqqa.
Marktrupper avancerar samtidigt från Ithriya mot nordost mot Tabqa. Det rapporteras att befolkningen i Tabqa flyr mot säkrare områden.

Kurdisk-arabiska SDF-trupper försöker under tiden att inta Manbij, en viktig stad som kontrollerar rutten mellan Raqqa och Turkiet - det har redan varit markstrider i utkanten av Manbij. De kurdisk-arabiska styrkorna understöds av NATO-flyg.

Skulle IS förlora denna rutt (om antingen Manbij eller Tabqa faller) kan de inte längre ägna sig åt handel med Turkiet och inte heller kan deras anhängare lika lätt färdas till och från IS. De förlorar därmed dels sina inkomstmöjligheter, dels möjligheten att fylla på med färska jihadister från andra länder.

Jag har svårt att se att IS skulle lyckas hålla ut i längden mot dessa anfall. Därmed är belägringen av själva Raqqa troligen snart förestående. Och faller Raqqa är risken stor att Islamistiska staten kollapsar totalt, då huvudstadens fall troligen skulle verka starkt demoraliserande och dessutom skapa sådan oreda att IS inte längre kan styra sig självt.

Även på den irakiska sidan har IS lidit ett svårt nederlag när irakiska trupper häromdagen intog Falluja drygt fyra mil väster om Bagdad - ett av IS viktigaste fästen där.

Jag har tidigare gissat att Rysslands taktik i Syrien skulle vara att först slå ner de svagare rebellgrupperna, och först därefter ge sig på det starkare IS - hade jag varit befälhavare hade jag gjort den prioriteringen. Vad som hittills har skett verkar bekräfta denna gissning.

Kalifen död?

Förra helgen kom det uppgifter i irakiska, iranska och turkiska media om att Islamistiska Statens självutnämnde kalif Abu Bakr al-Baghdadi skulle ha dödats på söndagen efter att hans gömställe i IS huvudstad Raqqa bombats av den USA-ledda koalitionen. Uppgifterna har dock inte bekräftats av koalitionen och bör tas med en stor nypa salt, då det flera gånger tidigare rapporterats att al-Baghdadi skulle ha dödats eller sårats. Förra fredagen rapporterades också att al-Baghdadi sårats nära syrisk-irakiska gränsen. Inte heller detta är bekräftat. Det är dock bekräftat att han sårades allvarligt i en flygattack i mars 2015 då tre män som reste tillsammans med honom dödades, men han själv undkom med livet i behåll.

Hur det nu än ligger till med al-Baghdadis hälsa så är troligen hans dagar räknade. Och hans död lär knappast heller höja IS-truppernas stridsmoral.

Deras gud var nog inte så stor i alla fall.

P.S. Jag kommer hädanefter under dess kvarvarande tid att kalla IS för Islamistiska staten, för att skilja islamism från islam. IS representerar lika lite världens muslimer som Jehovas vittnen representerar de kristna.

2016-06-18

Brexit en milstolpe

Med mindre än en vecka kvar till Storbritanniens folkomröstning om utträde ur EU ser vi troligen en historisk milstolpe i antågande. Som jag skrev häromdagen så ser opinionen ut att vända allt mer till Brexit, alltså brittiskt EU-utträde. Det ser allt svårare ut för stanna-sidan att lyckas få en majoritet av rösterna.

Tecknen blir allt fler på att EU passerat sitt bäst före-datum och sedan några år påbörjat marschen mot historiens komposthög.

Jag noterar därför med intresse att det schweiziska parlamentet i veckan beslutat att efter 24 år dra tillbaks landets ansökan om EU-medlemskap. En parlamentsledamot sade i debatten innan beslutet att idag vill endast "några galningar" gå med i EU. Schweiz följer därmed i fotspåren på Island, som förra året drog tillbaks sin ansökan om EU-medlemskap.

EU presenterades som ett projekt för fred och samarbete i Europa, men har förutom det gett en stark centralstyrning och byråkrati. Mot detta reagerar nu medborgarna och de styrande har inte förstått varför. Brexit-omröstningen är bara ett tecken på ett bredare fenomen.

Håkan Boström påpekar i en ledare i GP att historien inte vandrar obönhörligt i en riktning mot framsteg och välstånd, utan att den går i vågor.
"I svensk debatt kan man ibland få höra uttalanden i stil med "Hur kan detta hända 2016?". Men det finns ingen automatik i att världen blir mer förnuftig, välordnad och upplyst. Framstegstanken tenderar i värsta fall att skapa fördumning och historielöshet, en bristande insikt om att inget är för evigt och att sanningar förändras."
Vi kommer framöver att få se allt mer utbrett missnöje mot de styrande politikerna, då de inte lyckas leverera det som de lovat. Oavsett utgången av Brexit-omröstningen är det en milstolpe att den överhuvudtaget kom till stånd. Skulle britterna dessutom rösta för utträde blir det en av historiens mest omvälvande vändningar. Brexit kommer säkert att inspirera fler uppror mot makthavarna - på den fredliga vägen via valurnorna. Jag tror att det blir en rejäl väckarklocka för den styrande politiska klassen.

Sedan kommer i höst en uppföljning när Donald Trump troligen väljs till USA:s president. Hillary Clinton har inte en chans mot honom och det förstår hon inte - lika lite som alla välutbildade förståsigpåare förstår sig på fenomenet Trump. Clinton är en hycklare som gärna står och med socialt patos talar om rättvisa iklädd lyxkläder från Armani, något som visar hur bortkopplad hon är från verkligheten.

Det är alltså inte bara ett EU-fenomen utan ett globalt fenomen i hela den rika världen att folket gör uppror mot den styrande politiska klassen.

Brexit-omröstningen är inte viktigast för sina omedelbara följdverkningar (även om de kan bli kännbara), utan mer för de långsiktiga skeendena där den är en milstolpe i EU:s sönderfall. Efter Brexit kommer alla EU-kritiker att vädra morgonluft och en av de viktigaste trenderna att hålla koll på är hur det går för Frankrikes EU-kritiska Front National under ledning av Marine Le Pen. De fick 25 procent av rösterna i EU-parlamentsvalet 2014 och risken finns att Frankrike liksom Spanien kommer att få ett parlamentariskt dödläge i nästa nationella val, alternativt att man tar med Front National i regeringen, vilket kräver att man driver en mer EU-kritisk linje. Frankrike är ett av kärnländerna i EU och om de blir mer kritiska är det ett rejält avbräck.

Även om vi ser milstolpar ska vi komma ihåg att EU:s sönderfall är en lång lång process, som tog sin början i slutet av 2009 med Greklands första kris, och som kommer att pågå i många år innan de styrande ger upp.